En eller flera okända personer avlossade skott mot en lägenhet i stadsdelen Holma i Malmö på nyårsaftonen. Minst en person befann sig i lägenheten vid skottlossningen, men ingen kom till skada.

En eller flera okända personer avlossade skott mot en lägenhet i stadsdelen Holma i Malmö på nyårsaftonen. Minst en person befann sig i lägenheten vid skottlossningen, men ingen kom till skada.

Två personer fick föras till sjukhus efter en krock mellan en personbil och en buss på Östra Förstadsgatan i Malmö på nyårsaftonen. Busschauffören fick nackskador och föraren till personbilen chockades vid olyckan.

En eller flera okända personer avlossade skott mot en lägenhet i stadsdelen Holma i Malmö på nyårsaftonen. Minst en person befann sig i lägenheten vid skottlossningen, men ingen kom till skada.

En eller flera okända personer avlossade skott mot en lägenhet i stadsdelen Holma i Malmö på nyårsaftonen. Minst en person befann sig i lägenheten vid skottlossningen, men ingen kom till skada.

En eller flera okända personer avlossade skott mot en lägenhet i stadsdelen Holma i Malmö på nyårsaftonen. Minst en person befann sig i lägenheten vid skottlossningen, men ingen kom till skada.

En moské i Rosengård i Malmö utsattes på nyårsaftons kväll för skottlossning. En person skadades lindrigt.

Skott avlossades på nyårsaftonen in genom ett fönster på baksidan av moskén på Islamic Center i Malmö. En person skadades lindrigt i nacken av glassplitter. Enligt vittnen som TV4Nyheterna pratade med var det imamen som blev skadad.- De försökte döda imamen, säger ett vittne till TV4Nyheterna.

Ännu är ingen gripen för det brutala mordet på en 18-årig kvinna i stadsdelen Hjällbo i Göteborg. En stor polisstyrka fortsatte på nyårsaftonen att söka efter mördaren.

En person skadad.

Skott avlossades på nyårsaftonen in genom ett fönster på baksidan av moskén på Islamic Center i Malmö. En person skadades lindrigt i nacken av glassplitter.

Under nyårsaftonskvällen utsattes moskén i Malmö för skottlossning.

Skott avlossades på nyårsaftonen in genom ett fönster på baksidan av moskén på Islamic Center i Malmö. En person skadades lindrigt i nacken av glassplitter. Ingen misstänkt har gripits. (TT)

Skott avlossades på nyårsaftonen in genom ett fönster på baksidan av moskén på Islamic Center i Malmö. En person skadades lindrigt i nacken av glassplitter. Ingen misstänkt har gripits. (TT)

Uppdaterad: 21:41Under nyårsaftonskvällen utsattes moskén på Islamic center i Malmö för skottlossning. Polisen är på plats och betecknar händelsen som ett mordförsök.

Under nyårsaftonskvällen utsattes moskén på Islamic center i Malmö för skottlossning. Polisen är på plats och betecknar händelsen som ett mordförsök.

En eller flera okända personer avlossade skott mot en lägenhet i stadsdelen Holma i Malmö på nyårsaftonen. Minst en person befann sig i lägenheten vid skottlossningen, men ingen kom till skada. (TT)

Någon sköt mot moskén på Islamic center på Jägersrovägen i Malmö strax före klockan 19 på nyårsaftonen. En person skadades av glassplitter. MALMÖ. Skytten ska ha stått på Västra Skrävlingevägen i Malmö. Skotthålet i fönstret påminner enligt polisen om ett hål som orsakats av ett 9 millimeters vapen. Fem-sex personer satt på kontoret efter kvällsbönen. Luli Rizani var en av dem. - Vi pratade om islam. Imamen satt framför datorn när det small. Jag trodde först att datorn exploderade, säger han till Sydsvenskan. När han lyfte blicken såg han hur imamen, som är i 30-årsåldern, höll handen i nacken. Det kom lite blod från såret. - Jag kände stor panik. Vad händer, vad händer? tänkte jag. Tur i oturen är att skottet missade. Imamen fördes till sjukhus men återvände därifrån vid 22-tiden. Polisen har fortfarande inte gripit någon misstänkt. Bejzat Becirov, vd på Islamic Center, tror inte att skytten var ute efter någon speciell. Skotten var riktade mot moskén. - Vi får hot hela tiden. Tyvärr har vi blivit immuna mot det. Jag hoppas att det kommer ta slut någon gång, säger Bejzat Becirov och fortsätter: - Trots alla incidenter har polisen aldrig gripit någon. Nu måste de göra det. Vi betalar skatt för att polisen ska skydda oss mot såna här saker. Dramat kommer att rubriceras som mordförsök alternativt grov misshandel. Ännu finns ingen misstänkt.

Se till att klä dig varmt. Det blir runt minus tio grader i Malmö och Lund. En klar nyårsaftonkväll och lite moln vid midnatt väntas över Skåne. Även den kommande veckan lär bli lika kall, med en dygnstemperatur på fem-sex minusgrader, på kvällarna kryper det ner till minus tio. - Som det ser ut nu väntas ingen nederbörd. Men någon enstaka, liten snöby kan komma över Skåne, berättar Elin Torstensson på SMHI.

En eller flera okända personer avlossade skott mot en lägenhet i stadsdelen Holma i Malmö på nyårsaftonen. Minst en person befann sig i lägenheten vid skottlossningen, men ingen kom till skada. (TT)

En eller flera okända personer avlossade skott mot en lägenhet i stadsdelen Holma i Malmö på nyårsaftonen. Minst en person befann sig i lägenheten vid skottlossningen, men ingen kom till skada.

"Trodde först det var nyårssmällare".

Så sent som i tisdags varnade en socialpsykolog som studerat de skottdramer som inträffat i skolor i Finland för att en fjärde massaker mycket väl skulle kunna inträffa snart.

En eller flera okända personer avlossade skott mot en lägenhet i stadsdelen Holma i Malmö på nyårsaftonen.

En eller flera okända personer avlossade skott mot en lägenhet i stadsdelen Holma i Malmö på nyårsaftonen. Minst en person befann sig i lägenheten vid skottlossningen, men ingen kom till skada.

En lägenhet i statsdelen Hola i Malmö blev beskjuten på torsdagseftermiddagen. Ingen skadades dock vid beskjutningen uppger polisen. Det var de boende i lägenheten som larmade polisen vid 17-tiden. Polisen tekniker är kallade till lägenheten för en teknisk undersökning.

En eller flera okända personer avlossade skott mot en lägenhet i stadsdelen Holma i Malmö på nyårsaftonen. Minst en person befann sig i lägenheten vid skottlossningen, men ingen kom till skada. (TT)

En eller flera okända personer avlossade skott mot en lägenhet i stadsdelen Holma i Malmö på nyårsaftonen. Minst en person befann sig i lägenheten vid skottlossningen, men ingen kom till skada. (TT)

Polisen larmades på nyårsafton om skottlossning mot en lägenhet på Hyacintgatan. Flera personer fanns i lägenheten, men ingen blev skadad. Ingen av dem är känd av polisen sedan tidigare. - De boende trodde först att det var nyårssmällare. Sedan förstod man att det var ett skarpladdat vapen, säger Hans Nilsson på Malmöpolisen. Flera polispatruller är på plats, man söker efter spår med hund. Tidigare i år avlossades skott mot samma fastighet. Polisen misstänker att gärningsmannen har tagit fel på lägenhet, och att skotten kan vara avsedda för en annan boende i fastigheten.

Se till att klä dig varmt. Det blir runt minus tio grader i Malmö och Lund. En klar nyårsaftonkväll och lite moln vid midnatt väntas över Skåne. Även den kommande veckan lär bli lika kall, med en dygnstemperatur på fem-sex minusgrader, på kvällarna kryper det ner till minus tio. - Som det ser ut nu väntas ingen nederbörd. Men någon enstaka, liten snöby kan komma över Skåne, berättar Elin Torstensson på SMHI.

En kvinnlig mopedist i 25 - 30-årsåldern fördes till sjukhus efter att hon kolliderat med en bil i korsningen mellan Sallerupsvägen och Inre Ringvägen i Malmö.

Testa dig i vårt Malmö-quiz!

En person fick föras till sjukhus efter en krock mellan en bil och en motorcykel. Olyckan inträffade vid 14.15-tiden på nyårsafton vid avfarten från Inre ringvägen till Sallerupsvägen i Malmö. Avfarten beräknades vara avstängd för bärgning fram till klockan 15.15.

Malmöborna verkar ha koll på de nya raketreglerna. Däremot är det tveksamt kring viljan att följa dem. MALMÖ. Sydsvenskans nedslag i centrala Malmö vid lunchtid på nyårsafton ger en ganska klar bild av läget i den lokala raketbranschen. De flesta verkar känna till att man i år "bara" får ägna sig åt fyrverkerier mellan klockan 18 och 02. Tidningar, radio och tv har rapporterat om de nya reglerna och kommunen har annonserat flitigt. Men känna till ett förbud och lyda det till punkt och pricka är två tämligen väsensskilda saker för Malmöborna. Det visar vår lilla enkät tydligt. De flesta av flanörerna kring Triangeln vid 11-snåret på förmiddagen har ärenden i lokala matbutiker och snabbköp inför kvällens festligheter. Något gott och kanske till och med bubbligt att dricka finns med på åtskilligas inköpslista. Och det är inte alla som hunnit få nyårsstassen komplett ens så här i sista stund. Men några fyrverkeriköpare ser vi inte till. Just det ärendet verkar vara avklarat i förväg för de flesta. Det nya förbudet har malmöborna också hunnit diskutera - och i många fall förkasta - i god tid, det märks på tonläget. Något morgontidigt smällande eller några tecken på yrvaken provskjutning av raketer märker vi dock inte - än så länge. Filip Skallberg, 24, kände inte till att man i år bara får skjuta raketer mellan klockan 18 och 02 i Malmö: - Det har jag aldrig hört talas. Å andra sidan är jag lite för gammal för att skjuta raketer. Men jag tror att folk skiter i tidsgränserna. Framför allt de unga. Det hade jag också gjort när jag var 17! Martine Eberhardt, 25, med hunden Ben, har märkt en viss skillnad sedan de nya reglerna blev kända: - Jag tycker det har varit mindre skjutande i förväg. Det tycker jag som hundägare är jättebra. Ben bryr sig inte särskilt. Och det är ju tur, det. Folk kommer att strunta i förbudet. Det är alldeles för roligt att smälla raketer! Brita Johansson, 92 känner väl till de nya fyrverkerireglerna. Men hon tror alls inte på effekten av dem: - De sköt hej vilt hemma i min gata redan härom kvällen. Sen kom det en stor sten rakt igenom rutan. Om förbudet är bra? Nja, jag tror att de som blir frustrerade kan börja kasta annat än smällare i stället! Wiveca Larsson och väninnan Cajsa Persson har hört talas om raketförbudet, men är tveksamma: - Det är bra - om det följs! Men det är nog lite olika med den saken. Det är svårt att få folk att låta bli. Jag har jobbat på akuten i många år, så jag vet hur illa det kan gå, säger Wiveca Larsson. Cajsa Persson tycker man borde ha mer offentliga fyrverkerier. - Som i Karlskrona efter den svåra olyckan där för ett par år sedan. Det har fått ner det privata skjutandet en hel del. - Att ha tidsgränser som här i Malmö funkar nog inte särskilt bra! Zandra Garcia med sonen Cozmo Garcia, 10, har pratat hemma om de nya raketreglerna: - Jag tror inte mina kompisar vet om det här. Och inte de äldre på högstadiet heller. De kommer nog att smälla som vanligt, säger Cosmo Carcia. Mamma Zandra Garcia tror att de nya reglerna har begränsad effekt. - Man kommer inte att lyda ett sådant förbud. Det blir säker mycket smällande redan tidigt - precis som vanligt. Folk är bara sådana och jag förstår dem - även om jag nog inte skulle göra så själv! säger Zandra Garcia.

Malmöborna verkar ha hyfsad koll på vad det nya raketförbudet innebär. Däremot är det tveksamt kring viljan att följa de nya fyrverkerireglerna. - Folk skiter i tidsgränserna. Framför allt de unga. Det hade jag också gjort när jag var 17, säger Filip Skallberg, 24. MALMÖ. Sydsvenskans nedslag i centrala Malmö vid lunchtid på nyårsafton ger en ganska klar bild av läget i den lokala raketbranschen. De flesta verkar känna till att man i år "bara" får ägna sig åt fyrverkerier mellan klockan 18 och 22. Massmedia har rapporterat om de nya reglerna och kommunen har annonserat flitigt. Men känna till ett förbud och lyda det till punkt och pricka är två tämligen väsensskilda saker för Malmöborna. Det visar vår lilla enkät tydligt. De flesta av flanörerna kring Triangeln vid 11-snåret på förmiddagen har ärenden i lokala matbutiker och snabbköp inför kvällens festligheter. Något gott och kanske till och med bubbligt att dricka finns med på åtskilligas inköpslista. Och det är inte alla som hunnit få nyårsstassen komplett ens så här i sista stund. Men några fyrverkeriköpare ser vi inte till. Just det ärendet verkar vara avklarat i förväg för de flesta. Det nya förbudet har malmöborna också hunnit diskutera - och i många fall förkasta - i god tid, det märks på tonläget. Något morgontidigt smällande eller några tecken på yrvaken provskjutning av raketer märker vi dock inte - än så länge. Filip Skallberg, 24, kände inte till att man i år bara får skjuta raketer mellan klockan 18 och 02 i Malmö: - Det har jag aldrig hört talas. Å andra sidan är jag lite för gammal för att skjuta raketer. Men jag tror att folk skiter i tidsgränserna. Framför allt de unga. Det hade jag också gjort när jag var 17! Martine Eberhardt, 25, med hunden Ben, har märkt en viss skillnad sedan de nya reglerna blev kända: - Jag tycker det har varit mindre skjutande i förväg. Det tycker jag som hundägare är jättebra. Ben bryr sig inte särskilt. Och det är ju tur, det. Folk kommer att strunta i förbudet. Det är alldeles för roligt att smälla raketer! Brita Johansson, 92 känner väl till de nya fyrverkerireglerna. Men hon tror alls inte på effekten av dem: - De sköt hej vilt hemma i min gata redan härom kvällen. Sen kom det en stor sten rakt igenom rutan. Om förbudet är bra? Nja, jag tror att de som blir frustrerade kan börja kasta annat än smällare i stället! Wiveca Larsson och väninnan Cajsa Persson har hört talas om raketförbudet, men är tveksamma: - Det är bra - om det följs! Men det är nog lite olika med den saken. Det är svårt att få folk att låta bli. Jag har jobbat på akuten i många år, så jag vet hur illa det kan gå, säger Wiveca Larsson. Cajsa Persson tycker man borde ha mer offentliga fyrverkerier. - Som i Karlskrona efter den svåra olyckan där för ett par år sedan. Det har fått ner det privata skjutandet en hel del. - Att ha tidsgränser som här i Malmö funkar nog inte särskilt bra! Zandra Garcia med sonen Cozmo Garcia, 10, har pratat hemma om de nya raketreglerna: - Jag tror inte mina kompisar vet om det här. Och inte de äldre på högstadiet heller. De kommer nog att smälla som vanligt, säger Cosmo Carcia. Mamma Zandra Garcia tror att de nya reglerna har begränsad effekt. - Man kommer inte att lyda ett sådant förbud. Det blir säker mycket smällande redan tidigt - precis som vanligt. Folk är bara sådana och jag förstår dem - även om jag nog inte skulle göra så själv! säger Zandra Garcia.

Malmös bostadskö har minskat med 35 000 personer. Merparten av de 55 000 personer som fanns registrerade följer inte med till den nya bostadskön hos Boplats Syd.

Vid midnatt är det dags att smälla nyårsfyrverkerierna. Förberedelserna av det stora kommunala fyrverkeriet i Karlskrona startade tidigt i dag. Enligt Jimmy Granlund som är pyrotekniker tar det ungefär sex timmar att rigga det fyrverkeri som kommer att smällas av i Karlskrona i kväll.

Vid årsskiftet träder en rad nya lagar och förordningar i kraft.Bilisterna kan glädjas åt att bilarnas kontrollmärken försvinner. Kommuner får samtidigt rätt att förbjuda dubbdäck på vissa vägar.En ny myndighet - Pensionsmyndigheten, inrättas också.

En exklusiv cigarrbutik utanför Stockholm, Göteborg och Malmö finns endast i Karlskoga. Ett tecken i tiden. Att röka en kuban eller något annat handrullat har blivit en populär (o)vana.

Från och med midnatt sköts all ambulanssjukvård i Skåne av privata företag. Vårdföretaget Sirius tar över större delen av verksamheten, men för skåningarna blir det ingen skillnad, lovar företaget.- Det blir inga större förändringar, för det är samma personal och samma utrustning, så den största förberedelsen är att byta logga på kläder och bilar, säger Helene Kjellgren, avdelningschef för Sirius i Skåne.

Polisen i Malmö och Lund planerar inga extra insatser för att se till att det nya raketförbudet efterlevs. MALMÖ/LUND. Den som av någon anledning väljer att trotsa det nya raketförbudet behöver knappast frukta att ha polisen på farstutrappen i nästa stund. Detta trots att det är ett klart lagbrott att skjuta fyrverkerier utanför tidsintervallet 18-02 på nyårsafton. - Jag tror inte vi lägger ner jättemöda på att söka efter var det smäller och vem som skjuter. Om folk ringer och vi bedömer det som allvarligt får vi göra en kontroll på platsen, säger Mats Persson. Rekommenderar du allmänheten att ringa in och larma? - Är det uppenbar fara måste man ringa. Annars - nej, direkt rekommendera vill jag inte göra. Folk får sätta den gränsen själva. Hur väl känner medborgarna till de nya snävare reglerna? - De som säljer fyrverkeripjäser har fått besked att de ska informera sina kunder. Jag kan bara hoppas att det har fungerat. Vad händer om man blir gripen som misstänkt för att ta brutit mot det nya raketförbudet? - Det blir utredning och kan ge böter vid fällande dom. Också i Malmö väljer polisen att inta en avvaktande hållning till nyårssmällande på förbjuden tid. Det är vanlig övervakning som gäller. - Patrullerna har inga extra instruktioner. Vi kommer inte att åka omkring och lyssna efter raketsmällar. Folk får ringa in om de blir störda, säger Stig Möller, inre befäl hos polisen i Malmö. Var går gränsen för när man bör ringa polisen ? - Det ska oerhört mycket till för att vi ska rycka ut för att det är störande med raketer en sådan här dag! Tror du att folk känner till det nya förbudet? - Det flesta tror säkert att det är vanliga regler som gäller. Och jag tvivlar starkt på folk klarar av att hålla sig i skinnet efter klockan två i natt. Det fungerar inte riktigt så.

I somras skickade mannen sin dator på service till jobbets IT-avdelning. Nu är han avskedad och stämmer sin före detta arbetsgivare. Mannen arbetade som mellanchef på ett industribolag och har medgett att han har besökt vissa porrsidor. Han menar dock att fler än bara han själv har haft tillgång till hans dator. Efter att ha lämnat in datorn till bolagets IT-avdelning för att få den reparerad i augusti blev han månaden därpå ombedd att säga upp sig. Arbetsgivaren hade hittat spår av porrsurfande på datorn. Arbetsgivaren menar att mannens porrsurfande inte är förenligt med chefsrollen och i avskedsbrevet, som kom i december, skriver man också att anställda sett hur mellanchefen använt datorn och uttryckt avsky, skriver Skånska dagbladet. Mannen har lämnat in en stämningsansökan till Malmö tingsrätt där han kräver lön från dagen för avskedet samt ett skadestånd på 100000 kronor. Mannens advokat skriver att arbetsgivaren på sin höjd kan ge mannen en tillsägelse för klandervärt beteende.

Rekordmånga i Malmö behöver hjälp med att skaffa en bostad. För att bättre tillgodose socialt utslagna människors behov samordnas boenden i kommunen från och med 2010.

På en säsong gick han från allsvensk debutant till A-landslagsman. 2009 var det stora genombrottets år för Viktor Noring. TA-sporten tog ett snack om viktiga val och viktiga matcher i en fotbollskarriär som redan nått så långt, men som ändå bara börjat. HUSIE. Marken är frusen och fotbollsplanerna ligger öde. Ledigheten varar en vecka till för Viktor Noring som möter upp solbränd i vita solbrillor. Han är nyss hemkommen från två semesterveckor i Florida med familjen. Hemma är hos föräldrar och lillasyster i Husie, fem minuters cykelväg från grusplanerna på Husiegårds IP. - Jag har bott här sedan jag var fem år. Här är det lugn och ro, säger Viktor Noring. Just nu kopplar han av och kopplar bort fotbollen så mycket som möjligt. - Sista dagarna innan det drar igång börjar man tänka på det, då blir man sugen igen, försäkrar han. Solbrillorna sitter inte på för att han vill undvika att bli igenkänd. Något kändisskap säger han sig inte ha märkt av. - Här hemma i Husie är man inte så igenkänd, inte i stan heller och i Trelleborg är det väl många som inte vet att man spelar fotboll. - Vi tränade här i Husie med U21-landslaget inför matchen mot Kazakstan, då blev det att man fick skriva en del autografer, annars är det lugnt. Det har annars varit mycket Viktor Noring under 2009. Hans allsvenska debutsäsong slutade med 29 matcher, åtta hållna nollor och en femteplats i målvaktsligan. Han blev utsedd till årets nykomling i svensk fotboll på fotbollsgalan, har tränat med Serie A-klubben Palermo och krönte året med att bli uttagen till A-landslaget. Dessutom har han spelat i P19-landslaget och blivit uttagen i U21-landslaget. Som den 18-åring han är har han också hunnit med att ta körkort - stort det också förstås. - Det har gått väldigt fort, säger Viktor med ett leende. - Det går inte att göra ett bättre debutår, konstaterar han lite senare. De första tolv allsvenska matcherna fram till sommaruppehållet la grunden till de framgångar som därefter komma skulle. - De tolv matcherna var de bästa jag spelat i mitt liv. De var de viktigaste matcherna för min del. Sedan rullade det på. Jag fick mycket självförtroende och kände mig stark. - Redan efter första matchen kändes det väldigt bra. Men hade jag inte fortsatt spela bra hade det snart kunnat bli snack om att jag var för ung. Det hade varit lätt att plocka bort mig eftersom jag bara är 18 år. Bortamatchen mot Malmö FF (1-1 inför över 20 000 åskådare) i fjärde omgången gav en rejäl kick för självförtroendet. - Efter det tänkte jag att klarar jag det här så klarar jag vilken match som helst i allsvenskan. Mycket riktigt. Många har imponerats av den unge målvaktens höga lägsta nivå, av hans förmåga att palla för trycket och hans förmåga att snabbt komma igen när han har dippat lite formmässigt. Att prestera under press och spela viktiga matcher blev en vana för Viktor i unga år. Husie IF:s P91:or skördade mängder av framgångar med seger i Dana Cup, final i Gothia Cup och diverse triumfer i mindre turneringar och seriespel. - Det var en nyttig erfarenhet att ha med sig när man debuterade i allsvenskan, att ha spelat så många viktiga matcher. Enda skillnaden är att det är mer folk som tittar på och att det är på en högre nivå. I Husie håller man på Malmö FF. Det gjorde Viktor också. Han stod i klacken på Malmö Stadion och en övergång till MFF hade sett ur flera synvinklar varit det naturliga. - De började uppvakta mig när jag var 13 år, de bjöd på resa och inbjöd till träning. Men mina föräldrar har alltid varit mån om att skolan ska skötas, och om jag skulle träna med Malmö hade jag fått släppa skolan. Det hade inte gått att kombinera. Dessutom kändes pressen mindre i Trelleborg. - Mamma hörde sig för och vi kom fram till att det som ung spelare i Malmö FF innebär en press att utvecklas hela tiden, annars kunde de sortera ut en. Så gör de inte i Trelleborg. Föräldrarna Tommy och Ylva var viktiga personer när Viktor valde TFF framför MFF. Ungdomstränaren, vännen och mentorn Michele Liuzzi var ett annat bollplank som förordade TFF. - Jag har känt Michele sedan jag var liten. Han sa att träningarna var minst lika bra i TFF och att man hade större chans att komma upp i A-laget. - Sedan har man ju hört att Janne (Ericsson) var den bästa målvaktstränaren. Viktor kom till TFF från Husie IF 2006. Ibland funderar han var han varit i dag om han valt MFF istället. - Sånt vet man aldrig förstås, men jag hade nog inte gått så här långt, inte redan. Viktor Noring föll inte för Tottenhams locktoner heller. Londonklubben bjöd in Noring med familj till träning och match på White Heart Lane, men skolan och tryggheten gick främst. - Det var positivt, som ungdomsproffs hade man nog inte kunnat ha det bättre. Men det var egentligen aldrig aktuellt, det visste vi redan när vi åkte över. Jag var ju redan i A-truppen i Trelleborg, det var bättre än att träna med ett ungdomslag i England. Sedan vet man aldrig hur bra jag hade klarat det privata, om jag hade klarat att bo där själv. Viktor Noring står lugnt med båda fötterna på den frusna grusplan där allt en gång tog sin början. Han ser nyktert på framtiden. Kontraktet med TFF sträcker sig två år till och till sommaren ska han ta studenten. De stora ligorna får vänta ett tag. Frågan är hur länge. - Jag vet inte. När det känns rätt får man ta chansen. Nu ska jag ta studenten till våren. När skolan är slut får vi se hur det blir. Ett rödtröjat lag från England lär ligga bra till om de hör av sig. - Manchester United är drömklubben, säger han. Vad har du för mål inför 2010? - Jag har inte tänkt så mycket i de banorna ännu. Jag ska först träna en vecka med TFF. Sedan ska vi i väg med landslaget till Oman. Sedan ska jag till Turkiet med TFF och sedan börjar serien. Jag vill fortsätta utvecklas och göra det ännu bättre.

Björn Kjellberg ska lära Sydsvenskan TV:s tittare att blanda drinkar. Björn Kjellberg är utbildningsansvarig på Grythyttans bartenderskola med ett förflutet bakom Malmöbarer på Hilton, Babel och Rasoir. Under januari ska han lära Sydsvenskan TV:s tittare att blanda drinkar. Vad är den ultimata nyårsdrinken? - En champagnedrink så klart, antingen en fruktig variant eller en mer klassisk och spritig. Att servera champagne är ju lite förutsägbart, det blir roligare så här. Jag kommer att visa hur man gör "Air mail", som troligtvis föddes efter förbudstiden i USA, den dyker upp i drinkböcker på 40-talet. I grunden är den en rom sour, man blandar rom med honung och citron eller lime, skakar och toppar med champagne. Vad kan du lära Sydsvenskans läsare? - Att det inte behöver vara så svårt och krångligt att göra intressanta och goda drinkar, man behöver inte ha en hel baruppsättning med tio flaskor sprit. Och att grunden till allt är de klassiska drinkarna, sen varierar man dem efter säsong, smak eller tillställning. Vilken är drinkarnas drink? - Mint Julep. Amerikansk whiskey, mynta, socker och lite jamaicansk rom. Den är bara så komplett och den är en av världens äldsta drinkar. Det finns oerhört mycket historier kring Mint Julep i den amerikanska södern. I drinkskolan kommer jag att lära ut två varianter av Mojito, som tillhör samma familj som Mint Julep. Vad ska man inte beställa av dig? - Caprinoska. Det måste vara den mest meningslösa drink som någonsin skapas. Lime och socker med smaklös vodka. Varför vill man dricka det? Med start idag och fem veckor framåt lär Björn Kjellberg ut drinkar - både med och utan alkohol - på Sydsvenskan TV.

Från och med midnatt sköts all ambulanssjukvård i Skåne av privata företag. Vårdföretaget Sirius tar över större delen av verksamheten, men för skåningarna blir det ingen skillnad, lovar företaget.

Mitt i den bottenfrusna lågkonjunkturens mörkaste årstid har två champagneklubbar öppnat i Malmö. Mattias Kroon har besökt dem. Champagne och staden Malmö har i många år haft ett kluvet förhållande. Även under toppen av högkonjunkturen var utbudet på stans barer och klubbar ganska magert. De enda platser där ett glas champagne blivit en självklarhet har varit på finkrogarna, och då oftast bara som en aperitif innan en lång exklusiv middag. En mycket marginell konsumtion alltså. Champagne har i Malmö kanske ansetts lite brackigt och snobbigt, till skillnad från Stockholm och Köpenhamn där var och varannan bar serverar det på glas. Tills nu. Plötsligt, mitt i den bottenfrusna lågkonjunkturens mörkaste årstid, öppnar två olika klubbar, helt inriktade på dryckernas dryck. Hur är det möjligt, och varför just nu? - Intresset för champagne blir bara starkare. Många har upptäckt drycken under högkonjunkturen och vill nu veta mer. Inte bara dricka en flaska på födelsedagen eller på nyårsafton, säger Evelyn Gandrup Jungbeck som driver den nyöppnade baren Richard Juhlin Champagnebar. Den har bara öppet varannan fredag än så länge, och man måste ha medlemskap för att få komma in. Vilket är lätt att lösa på plats eller via internet. Baren ligger i en mysigt upplyst tegelkällare på en innergård vid Norra Vallgatan, inredd med sköna fåtöljer och dämpad belysning. På borden står oliver och charkuterier framdukade till gästerna, som alla har hittat hit via vänner och bekanta. Stämningen är som på en anständig after work, med mjuk jazz i högtalarna. En av gästerna, Richard Nyström, som till vardags är managementkonsult på en zinkgruva i Norrland, berättar varför han gillar champagne: - För mig är det ingen törstsläckare. Jag kan upptäcka nya komplexa dofter i ett glas hur länge som helst. Och känslan och ljudet av att öppna en flaska gör mig så glad! Han går fram till baren och beställer ett glas av en mycket liten men exklusiv champagnemakare, David Leclapart. Miriam Yous är sommelier på klubben och korkar upp den åt honom. - Det roliga är att få testa så mycket som möjligt. Skillnaderna är stora mellan de kommersiella storproducenterna och de små odlarna, och från årgång till årgång. Just nu har vi över 30 olika champagner att prova på glas, säger hon och kontrollerar doften noggrant innan hon räcker över glaset till gästen. Samtidigt, bara en liten bit bort, korkas det upp champagne i en annan källare. Bollinger Champagne Room på partybåten Prins Bernhard på Skeppsbron är inrett med guldfärgade sammetssoffor, och i mitten av rummet är en stor skaldjursbuffé uppdukad. Stämningen är som hämtad ur en festscen i en James Bondfilm, vissa bär smoking eller festklänning. Nästan alla beställer in magnumbuteljer av välkända stora märken, buteljer som är displayade i en stor glasmonter till allas beskådan. En av gästerna är champagneälskaren Joe Labero, som är här med åtta kompisar: - För mig är champagne fest och glädje. Det spelar ingen roll hur konjunkturen ser ut, man vill ju gärna unna sig det där lilla extra och flärdfulla ibland, säger han. Joe Labero, i stilig svart kostym, glider upp ur sammetssoffan och blir meddragen av sina vänner till den pumpande nattklubben ovanför, kanske för att beställa ännu en flaska champagne i vinternatten.

Vilka vindar har blåst i litteraturen under 00-talet? Fem söker ett svar i Orkanen. För två veckor sedan hade vi en omröstning om decenniets bästa svenska romaner. Vår jury valde Sara Stridsbergs "Drömfakulteten" och läsarnas lista toppades av Stieg Larssons Milleniumtrilogi. Men den starka deckartrenden märktes inte särskilt mycket på läsarnas topp tio-lista. Är trenden överdriven eller är våra läsare inte representativa? Per: Eller så vågar de inte träda fram"¦ Karin: Det är väl som när man går på bio, då ser man på en massa romantiska komedier och actionfilmer och tycker det är jättekul. Men när man sedan funderar, vad var det bästa jag såg i år"¦ Fredrik: Jag tror att den moderna svenska kriminalromansvågen föddes som ett sätt för oss att analysera ondskan på, den ondska som Palmemordet uppenbarade. Men med tiden blev det alltmer underhållning och "industri" över det hela. Per: I tio år har alla kritiker skrivit att det är slut kommersiellt. Men det har inte skett någon sådan försvagning för deckarna. Karin: Det jag tycker är mest spännande i omröstningen är faktiskt Jonas Hassen Khemiri, att han är åtta på läsarnas lista och åtta på juryns lista. Jag tror att han är en av dem som verkligen har etablerats. Nästa decennium kommer folk säga att han är den nye Enquist. Tror du det? Karin: Inte att han kommer skriva som Enquist men bli en lika etablerad och bred författare. Som dramatiker har han även skrivit för de stora teaterscenerna. Han går hem överallt. *** Per: Det är intressant hur marknaden ser ut. Kriminalromanen är fortsatt kommersiellt väldigt stark. Och den experimentella litteraturen kan försörjas av ett kretslopp som består av staten, Svenska Akademien och stipendier. Men mellankategorin, de som får köa hos Bonniers för att bli utgivna och inte hamnar i bokklubbarna, det är dem jag uppfattar att manifestförfattarna som skrev i DN Kultur i höstas bekymrar sig för. Fredrik: Där råder det panik. Andreas: Frågan är om det inte har att göra med debattklimatet. En experimentell roman är alltid intressant per definition, medan en hyfsat berättande roman - den kräver man mer av, större handlag. Om man tittar på lyriksidan så är det bara experimenten som lyfts fram medan traditionell lyrik, en avrundad dikt - den slår inte utan det ska vara koncept: dikter på bakplåtspapper, dikter utan vokaler"¦ Per: Lyriken har aldrig varit så marginaliserad som genre som under de senaste åren. Då menar jag både läsarmarginaliserad och kritikermarginaliserad. Fredrik: Jag tror att det är lite som Per säger. En orsak till det är OEI. Arbetet som de gör är jättebra men det är ju nästan komiskt när dikterna blir fullständigt obegripliga. Poeter som inte skriver enligt det konceptet kan bli lite provocerade över vilket inflytande OEI har fått, trots att språkmaterialismen är ganska marginell. Karin: De redan etablerade poeterna är minst lika viktiga för samtiden. I själva verket har det varit ett starkt decennium för poesin om man tänker på Frostenson, Jäderlund och Svenbro. Fredrik: Bruno K Öijer inte minst. "Svart som silver" är en fantastisk diktsamling. Jag tänkte på det Fredrik sa om OEI-maffian "¦ Fredrik: Det måste stå med dina ord. Jag vill inte bli jagad som metaforreaktionär. Det är mitt ord, OEI-maffian, och det sägs med en stor dos kärlek. De senaste åren har många antytt att de inte vill ha så många läsare. Men den smalare poesin har varit väldigt publik under 00-talet och poesiutvecklingen på webben har stärkts. Det har startats nättidskrifter och poeten UKON har twittrat ut sina dikter. Marginaliserad eller ej, man försöker hitta en ny scen för poesin. Fredrik: Och det är väldigt bra. Vi är väl överens om att experimenterandet behövs. Sen är ju frågan: är varje språkanalys intressant? Per: Personligen tycker jag inte att det är så märkvärdigt med språket i sig, att man inte skulle kunna skriva poesi också om något annat. Det är som att målare bara skulle vara intresserade av pigment eller hur färg är uppbyggd kemiskt. För att språk är makt. Per: Det är färg också. *** Per: En annan trend som varit stark är det dokumentära i litteraturen. Om man tittar på våra listor över decenniets bästa svenska romaner så finns det många exempel, som P O Enquists "Ett annat liv" och Åsa Linderborgs "Mig äger ingen". Karin, hur förklarar du den starka dokumentära trenden? Karin: Om man går tillbaka i tiden, oavsett vad författaren skrev så uppfattades boken som en spegel av honom/henne. Nu har det länge varit en skarp gräns mellan författaren och verket. Det dokumentära är ett sätt att gå tillbaka till den äldre synen. Fredrik: Det finns en autenticitetslängtan hos läsaren och bland många författare, att man vill skriva så sant som möjligt. Det här är en tendens som finns i flera länder. Karin: Det handlar om synen på vad människan är. Det är hela nittonhundratalets teoretiska utveckling, att det inte går att tänka bort att man skapar sig själv. Och det vet ju alla vi som facebookar, att man skapar sig själv genom att skriva. Andreas: Om man ser på medierna Twitter och Facebook, där fiktionaliserar man sig själv väldigt mycket. Man ger en tillrättalagd bild av sig själv. Alla blir författare, alla skapar sin egen roman om sig själv. Vad tycker du om det? Andreas: Det kan vara problematiskt när det blir för narcissistiskt. Samtidigt är det ett bra sätt att ställa sig utanför sig själv och leka med det. Per: Problemet är att konsten i djupare mening har uppstått för att det finns ett behov av ett avskilt rum, en annan arena där man kan säga och göra saker som man inte kan göra i en normal samhällsordning. Om de gränserna blir alltför porösa är det till skada både för samhället som sådant och konsten som sådan. Fredrik: Men det finns ju också demokratiaspekten. Alla får vara med och känna sig som författare. Jag tänker på debattsajten Newsmill. Faktum är att det kommer fram mycket intressant där av skribenter som aldrig skulle få in en artikel i Sydsvenskan. *** Per: När vi ändå sitter här högst upp på Orkanen, det är en fantastisk utsikt och man ser mycket som inte fanns i Malmö för tio år sedan. Det har skett en på många sätt enastående förändring av den här staden och regionen. Speglar sig det i litteraturen? Fredrik: Det är en stark stad, litterärt sätt. Jag tänker på Ida Börjel, Pär Thörn, Andrzej Tichý, Amanda Svensson, Niklas Söderberg, Henrik Nilsson, Pontus Lindh och Kristian Lundberg, även om han tillhör en annan generation. Man vill vara här, man vill vara nära scenerna som vuxit fram. Om detta syns i litteraturen är en annan fråga. Kristian Lundbergs senaste bok "Yarden" återspeglar på ett väldigt bra sätt fortsättningen av det som jag har skrivit så mycket om. Han beskriver hur det är nu i hamnen, med bemanningsföretagen och känslan av hjälplöshet. Per: Lundberg fick Ivar Lo-priset för 2010. Har inte du också fått det? Fredrik: Jo, jag fick det förra året. Den här hamnen har producerat två Ivar Lo-pris på två år, det är lite kul. Öresundsbron har nu funnits i drygt tio år. Har det satt några avtryck i litteraturen? Jag saknar själv det svensk-danska vänskapsbandet. Andreas: Det är nog en svensk konstruktion. Danska poeter och författare läser svensk poesi väldigt flitigt i alla fall - och norsk. Vi har vår egen ankdamm. Karin: Jag läste Inger Christensen på danska med mina studenter och det blev tvärstopp direkt. Man bekantar sig inte med grannspråken, det är så enkelt. Och så är det svårt att få tag på danska böcker här. Per: Fredrik, du skriver om hamnen. När man åker tåg och ser alla dessa unga svenskar som jobbar på Kastrup, jag skulle säga att Kastrup är vår tids motsvarighet till hamnen när du var ung. Man åker dit för att få ett jobb, ett påhugg för att tjäna pengar. Det skulle så småningom kunna bli en arbetarplatsroman. Vi har kvar storebrorsidentiteten samtidigt som unga svenskar tillhör den nya tjänsteklassen i både Norge och Danmark. Det är en intressant kontrast. Men varför finns inte starkare litteraturband svenskar och danskar? Fredrik: Jag vet inte. Men några som verkligen försökte bryta detta var Malmöligan på 80-talet. De gjorde en stor insats med sina översättningar. Det kan jag tycka är synd att det inte lever kvar, för där såddes det ett frö till någonting. Man måste också rannsaka sig själv och fråga ’vad har jag gjort?’. Först nu läser jag danska mer eller mindre obehindrat. Man måste också bygga sina egna broar. *** Fredrik: Jag satt länge i Katapultprisets jury och jag var ofta den som tog upp frågan: var finns berättelsen om det Nya Sverige? Den här dubbla kulturella tillhörigheten - den kom i början på nittiotalet med hiphopen och Latin Kings och Advance Patrol. Men var fanns författarna? När jag slutade i Katapultjuryn 2002 kom plötsligt författare som Marjaneh Bakhtiari, Hassan Loo Sattarvandi, Andrzej Tichý, Jonas Hassen Khemiri och i viss mån kanske också Susan Alakoski. Det är någonting som kommer att sätta långt större avtryck i den svenska litteraturhistorien än språkmaterialismen. Jag kommer att tänka på litteraturvetaren Cristin Sarrimo som nyligen diskuterade varför de här unga författarna fick en invandrarstämpel. Fredrik: Jag använder inte det ordet. Jag menar att det ofta är dubbla kulturella och språkliga erfarenheter. Det finns dessutom ett klassperspektiv i vissa fall som är väldigt tydligt hos Hassan Loo till exempel. Per: Man får ju skilja på dem som tematiserar en speciell sorts erfarenhet, som Sattarvandi till exempel. Det är uttryckligen så att hans roman handlar om detta. Andreas: Man kan också sluta beskriva invandrarerfarenheten och i stället beskriva erfarenheten. Den nya svenska romanen som Fredrik beskriver, vilken motsvarighet finns inom poesin? Andreas: Många av invandrarpoeterna som finns i Sverige skriver traditionell lyrik utifrån sitt tidigare samhälles kontext. I svenska ögon blir det ofta väldigt naivt. Receptionen för den dikten finns inte i svenska medier. Men författarna finns. Det är därför Adonis aldrig kommer att få Nobelpriset. Andreas: Det är för traditionellt. Ta bara den sydamerikanska poesin. Alla dessa ’hjärta-smärta’-dikter, det finns inte i svensk utgivning. Karin: Apropå diskussionen om varför man kategoriserar vissa som invandrarförfattare. Jag tänker då på kvinnor som skriver. Nu kommer det massvis med böcker om karriäristkvinnor som helt plötsligt befinner sig i medelklasslivet och inser att det inte är vidare jämställt. Boken "Bitterfittan" har fått väldigt många efterföljare. Men tänker man på dem som att de gestaltar den mänskliga erfarenheten? Nej, det är den kvinnliga erfarenheten. Fredrik: Om man fick uttrycka en förhoppning inför nästa decennium utifrån de två senaste trådarna här så skulle jag inte ha något emot om det dök upp en svensk motsvarighet till Irshad Manji, den kanadensiska lesbiska muslimen. Det hade varit intressant. Karin: Förlagen letar nog också med ljus och lykta.

Annika Hill är en av många trogna badare som reagerade på förbudet mot att ta med egen mat till badet. Ribersborg. Julstjärnorna lyser stämningsfyllt i de spröjsade träfönstren denna kallfuktiga decemberförmiddag. Kallbadhuset har precis öppnat för dagen och serveringsdisken är fylld av bakverk, bullar, matiga mackor och annat gott. Personalen ställer fram ångande kaffekannor på värmeplattorna. Annika Hill kastar en blick över lokalerna, men låter sig inte imponeras. - Visst, här har blivit jättefint, säger hon när vi slagit oss ner med varsin kopp kaffe vid ett fönsterbord med utsikt över vattnet och den vintertomma sandstranden. Men trivseln på badet är borta. Och det är förändringarna, läs försämringarna, på badet som fick henne att i mitten av september sätta sig ner och skriva en insändare till Debatt Malmö. Texten publicerades den 19.9. Lätt ironiskt konstaterade hon inledningsvis "Vi är gamla och gnälliga. Vi är bromsklossar som står i vägen för utvecklingen. Vi är sådana som helst ska utrotas och lämna plats åt nya generationer." Annika Hill är född och uppvuxen i Malmö. Hon har badat på Kallbadhuset kontinuerligt sedan 1960-talet. Efter att ha gått i pension från tjänsten som universitetsadjunkt vid Engelska institutionen på Lunds universitet förra året, blir det numera ett dopp minst 2 3 gånger i veckan - året runt. - Jag sitter inte i bastun först, utan jag går direkt ner i vattnet. På vintern blir det ett par simtag innan jag går upp. Sedan blir det bastu. - Det är en riktig endorfinkick varje gång. Känslan när jag beger mig hemåt igen är fantastisk, jag flyger fram! Som så många andra stamgäster har hon Kallbadhuset i sitt hjärta och hon såg fram emot den välbehövliga renoveringen. Men att det skulle ske på bekostnad av egna matlådor och kaffetermosar hade hon inte väntat sig. - Första dagen jag var här efter öppningen trodde jag att de skämtade när flickan i kassan förklarade att det var förbud för egen mat. Allt ätbart skulle köpas i serveringen. - Att det samtidigt blev ett uttalat alkoholförbud på badavdelningarna är fullt förståeligt, där har man stöd i alkohollagen. Men medhavda sallader och smörgåsar? säger Annika Hill som i sin insändare fortsatte att undra: "Har man som en ny arrendator verkligen råd med att fjärma sig från så många som i decennier har haft badhuset som ett andningshål där man kunnat träffas och finna ro och avkoppling? Som troget burit med oss våra alkoholfria smörgåsar." Hon tycker inte att de nya arrendatorerna tagit något som helst intryck av kritiken mot matförbudet som framförts genom bland annat badets brukarråd och Bastugille. Eller att fritidsförvaltningen agerat nämnvärt. Annika Hill är en riktig frisksportsmänniska. En vinterfavorit är att resa till Härjedalen, basta och sedan rulla sig i snön. Att vandra är en annan passion och hon är bland annat ordförande i Malmö-Lunds vandrarlag. Hon äger ingen bil utan går eller tar sig runt med sin cykel. Kaffet är uppdrucket och vi går bort mot själva badet. På dörrarna till respektive badavdelning hänger plakaten där badgästerna upplyses om att man inte får ha med sig egen mat på badet. - Det är de här vi vill ha bort. Vi vill ha tillbaka trivseln och vårt älskade kallbadhus igen, säger Annika Hill innan hon öppnar dörren till damavdelningen och försvinner mot omklädningsrummet. Det är bara ett par plusgrader i vattnet och det duggar lätt. Men för en sann kallbadare är det snarare en sporre.

SÖLVESBORG Konstnären Stig Espe Olson var den förste som flyttade in i Turning torso i Malmö. Från sitt fönster på 42:a våningen ser ända bort till Kullen i väster och Falsterbo i söder, men inte Blekinge. Nu ställer han ut på Karibakka i Sölvesborg.

Inte ens var fjärde styrelsepost i Malmö stads bolag innehas av kvinnor. MALMÖ. Malmö stad är skyldig att "bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön", enligt diskrimineringslagen. Att arbeta för ett mer jämställt samhälle ser kommunen själv som en viktig uppgift. Av kommunens cirka 20 000 anställda är 1 100 chefer. Av dessa är 65 procent kvinnor. Frågan är så prioriterad att Malmö stad även har ett kommunalråd, Anneli Philipson (V), som arbetar heltid med jämställdhetsfrågor. Men hur ser det ut i Malmös kommunala bolag? Sydsvenskan har granskat de bolag där kommunen äger en majoritet av aktierna. För den som strävar efter jämställdhet är siffrorna nedslående. I de tio undersökta kommunala bolagen är 78 procent av styrelseledamöterna män. I bolagen finns det sammanlagt 76 styrelseposter. Endast 17 av dessa innehas av kvinnor. Det kommunala bostadsbolaget MKB:s styrelse består av åtta män och en kvinna. Vd:n är man, likaså vice vd:n. Hamnbolaget Copenhagen Malmö port har elva män och en kvinna i styrelsen. Både vd:n och ställföreträdaren är man. Endast i ett kommunalt bolag är kvinnor i majoritet. Malmö symfoniorkester består av tre kvinnor och två män. Men vd:n är man. Och när det gäller just vd-posterna i bolagen ser det mörkt ut. På tio vd-stolar sitter det bara en kvinna. Det är Bodil Rosvall på Minc, som arbetar med lovande entreprenörer och företag. I Norge tvingar lagen storföretag att könskvotera så att styrelseledamöterna består av minst 40 procent kvinnor. Samma väg vill Frida Trollmyr (S) gå. Hon är ordförande i feministiska S-kvinnoklubben Avantgarde, men även fullmäktigeledamot och vice ordförande i Socialdemokraterna i Malmö. - Siffrorna är beklagliga. Därför vill vi följa den norska modellen och lagstifta. Det är ett sätt, ett annat är att partierna själva tar sitt ansvar, säger hon. Förra året satsade Malmö stad 1,5 miljoner kronor på fyra genuspedagoger som ska skapa mer jämställdhet i skolan och förskolan. Varför har man inte genuspedagoger i de kommunala bolagen? - Det var bra idé, det ska jag ta med mig. Det kanske Anneli Philipson kan ta upp, säger Frida Trollmyr. Sydsvenskan har sökt kommunalrådet Anneli Philipson, men hon har semester.

2003 fick Bonnie Jönsson en ny njure och slapp år av dialysbehandling. TA skrev om henne efter operationen och har nu gjort ett återbesök hos henne i lugna Rängs Sand. RÄNGS SAND. - Här är helt tyst, helt mörkt, helt underbart. Jag vill ha det ganska lugnt omkring mig. Annars kan man alltid åka till Malmö, säger Bonnie Jönsson. Men Bonnies liv har inte alltid varit lika odramatiskt. När hon var fem år gammal hittade hennes mamma henne liggandes i sängen med hjärtstillestånd. Bonnies njurar hade slutat fungera, och hjärtat pallade inte med alla gifter som inte utsöndrades ur kroppen. På akuten förstod man först inte varför Bonnies hjärta slutade slå, men läkare i Lund kom fram till att det var njurarnas oförmåga att fungera som var problemet. En ytterst sällsynt virussjukdom låg sannolikt bakom. Bonnie fick veta att hon var en på miljonen. Ett år senare fick Bonnie en njure av sin mamma, som fungerade fram till hon gick i gymnasiet. 1999 fick hon en ny njure som dock slutade fungera på grund av en propp redan efter någon vecka. Efter det gick hon på dialysbehandling fram till 2003 då läkarna hittade en ny njure till henne. Sedan dess har inte mycket hänt. Vilket i Bonnie Jönssons fall är goda nyheter. Njuren fungerar hur bra som helst, hon lever samboliv precis som då och hon jobbar kvar på Möllers tvätt i Trelleborg där hon trivs utmärkt. Nu börjar Bonnie, som hunnit bli 31 år, så smått titta efter andra karriärmöjligheter. Men det är inte okomplicerat, hennes njure kan sluta att fungera snart igen, eller så kan den hålla i 25 år till. - Jag kommer att bli dialyspatient igen, det får jag vara beredd på. Det gör att jag kan känna mig stressad för att jag vill hinna med så mycket som möjligt innan jag blir sjuk igen. Det kan vara jobb, resa och barn, sånt som andra människor tar för givet, säger Bonnie Jönsson. Hon funderar på att börja läsa på högskolan eller på någon KY-utbildning. Kanske inom ekonomi. En dröm som kanske är lättare att fullfölja än den om egna barn. - Jag har blivit opererad så många gånger i min mage att det är väldigt svårt för mig att få barn. Det är inte omöjligt, det finns en chans. Men den är liten, säger Bonnie Jönsson som verkar ha accepterar situationen. - Ja, det har jag gjort i dag. Men innan kändes det tufft, säger hon. Bonnie jobbar heltid, vilket egentligen bara det är mot alla odds. De flesta njursjuka orkar bara jobba deltid. Men Bonnie orkar också med att måla på fritiden, och så håller hon på att skriva en bok om sitt liv. - Många njursjuka berättar bara om de dåliga sakerna, men det har hänt roliga saker på vägen också som jag vill berätta om. Som när jag råkade stänga av dialysmaskinen under natten, säger Bonnie och skrattar. Bonnie vill se positivt på livet. Hon har det trots allt ganska bra, tycker hon, och kan leva ett nästan normalt liv. Det enda som kan begränsa henne är att hon kan bli ganska trött, och så får hon vara lite mer försiktig med smittor, om hon blir sjuk kan det bli allvarligt. - Jag ska egentligen inte vistas bland för mycket folk. Det är sällan jag blir sjuk, men om jag blir det har min kropp svårare att ta bort febern, säger Bonnie Jönsson. Men inte ens det bekymrar Bonnie som verkar ha få sorger i livet. Hon har levt så länge med sin sjukdom att det har blivit en del av henne själv. - Det låter kanske konstigt, men jag skulle inte vilja ändra något. Detta har gjort mig till den person jag är i dag och jag har lärt mig mycket om mig själv. Jag tror att jag har lärt mig att uppskatta livet, säger Bonnie Jönsson.