Malmö FF har inte skaffat några nya spelare inför den kommande säsongen. På årets första träning idag finns ändå en man som kan räknas som nyförvärv. MALMÖ. Serben Miljan Mutavdzic, värvad veckorna före seriestarten ifjor, spelade bara en tävlingsmatch innan han gick sönder och var borta resten av 2009. Korsbandsskadan tog tid att läka och krävde hundratals timmar i rehablokalerna. - Miljan var inte tillbaka förrän de sista träningarna i november. Under semestern har han hållit igång hemma i Serbien. - I början får vi ta det lite försiktigt, men till seriepremiären skall han vara spelklar, säger MFF-tränaren Roland Nilsson. Miljan Mutavdzic avgjorde förra årets premiär mot Häcken i slutminuterna, 1-0 och hann på den korta tiden visa hög klass. Han var också självskriven i MFF:s första allsvenska startelva. - Miljan är en tvåvägsspelare, målfarlig och stark defensivt. Han blir en klar förstärkning på mittfältet, bedömer Roland Nilsson. Succéinhopparen Agon Mehmeti dras med ljumskproblem och körde ett specialprogram månaden före jul. Men i övrigt skall alla vara friska när Roland Nilsson drar igång träningen. Lagkaptenen Daniel Andersson känner ingenting av det brutna näsbenet från sista passet innan semestern. Spelare och ledare har haft fotbollsfritt i över fem veckor. Roland Nilsson tillbringade halva ledigheten i Australien och Nya Zeeland. Nu blir det ingen vila förrän allsvenskan gör sommaruppehåll för VM. Trots att Sverige inte kvalificerat sig till Sydafrika måste vårsäsongen avslutas i maj. Det innebär ett komprimerat program och rekordtidig seriepremiär 15 mars, Gais borta. - Årets upplägg är förstås annorlunda än tidigare, konstaterar Roland Nilsson. Vi mjukstartar visserligen med lite småtester under måndagen, men resten av veckan blir det tuffare. På grund av den stränga vinterkylan kommer MFF att vara inomhus och träna i Kombihallen. Första träningsmatchen spelas 23 januari mot Köge. Den 14 februari åker laget på ett veckolångt läger till spanska Marbella. - Det kan bli ytterligare några dagar utomlands veckan innan serien startar, berättar Roland Nilsson. I mitten av januari försvinner tre MFF-spelare med landslaget till Mellanöstern. Då får Johan Dahlin, Daniel Larsson och Guillermo Molins förbereda sig i ett varmare klimat. Blir det succé i landskamperna löper MFF risk att tappa nyckelmän till proffsklubbar i Europa. Transferfönstret öppnade vid årsskiftet. Ricardinho känns redan som ett hett namn på marknaden. - Jag har lärt mig leva med ovissheten, konstaterar Roland Nilsson, som bara kan hoppas slippa en repris av januari 2009. Då höjde PSV Eindhoven sitt bud så mycket att Ola Toivonen lämnade MFF. - Det kom som en obehaglig överraskning eftersom holländarna tidigare tyckt att vår prislapp var för hög och verkade ha backat ur affären, säger Roland Nilsson. Blir det några nyförvärv till MFF i vinter? - Vi är alltid öppna för att bredda och förstärka truppen, svarar Roland Nilsson.

Nu är fyraåriga Maryam Ali Abdulhadi internationellt efterlyst och polisen i Bagdad är kontaktad. MALMÖ. Trots beskedet att Maryam Ali Abdulhadi ska må bra och befinna sig hos sin pappa i Irak några dagar efter att hon anmäldes försvunnen från nyårsfirandet på Gustav Adolfs torg, återstår mycket arbete för Skånepolisen. Enligt mamman har pappan anlitat två män för att föra dottern från släktingarna i Malmö till Irak, och misstankarna om kidnappning måste utredas. Eventuella gärningsmän ska spåras och om möjligt ställas inför rätta. - De försöker ta reda på hur det har gått till på Gustav Adolfs torg och hur flickan har lämnat landet. Man arbetar fortfarande med att undersöka filmer från övervakningskameror på Gustav Adolfs torg till exempel, säger Calle Persson på Skånepolisens ledningscentral. Än så länge har varken flickan, hennes anhöriga eller kidnappare hittats på film. Polisen fortsätter därför att efterlysa vittnen som kan ha sett något på nyårsnatten. Man slår samtidigt tillbaka mot kritiken att ha dröjt för länge med att slå larm till utländsk polis om bortförandet av Maryam Ali Abdulhadi. På nyårsnatten sökte mellan 30 och 40 poliser efter flickan när hon hade anmälts försvunnen. Sökandet i centrala Malmö fortsatte hela fredagen, och när polisen fick de första uppgifterna om att Maryam Ali Abdulhadi kunde ha förts utomlands ska larmet ha gått ut till Schengenområdet. Sent på lördagen kopplades även Interpol in, men efterlysningen i utlandet har försvårats av att flickan sannolikt reste med falskt pass. Men mamman har små chanser att få tillbaka dottern från Irak om inte pappan lämnar över henne frivilligt. Irak deltar i det internationella polissamarbetet Interpol, men har inte skrivit på Haagkonventionen om barns rättigheter. Därmed gäller irakisk lagstiftning och alla inblandade - mamma, pappa och Maryam Ali Abdulhadi - är irakiska medborgare.

Flickor 10 Grupp 1 Nike 1-LdB FC Malmö 2 2-0 Husie-Vellinge 2 7-0 Nike 1-Husie 2-5 Vellinge 2-LdB FC Malmö 2 1-2 Vellinge 2-Nike 1 0-3 LdB FC Malmö 2-Husie 1-6 Gruppvinnare: Husie, tvåa Nike, båda till kvartsfinal. Grupp 2 Hyllie grön-LB07 2 0-0 Pandora-Södra Sandby 1-3 Hyllie grön-Pandora 0-2 Södra Sandby-LB07 2 4-0 Södra Sandby-Hyllie grön 5-0 LB07 2-Pandora 0-3 Gruppvinnare: Södra Sandby, tvåa Pandora, båda till kvartsfinal. Grupp 3 LB07 1-Kvarnby 1-2 Torn-Hyllie randigt 6-0 LB07 1-Torn 1-2 Hyllie randigt-Kvarnby 2-3 Hyllie randigt-LB07 1 1-5 Kvarnby-Torn 0-2 Gruppvinnare: Torn, tvåa Kvarnby, båda till kvartsfinal. Grupp 4 LdB FC Malmö 1-Skanör Falsterbo 3-3 Skurup-Eriksfält 0-0 LdB FC Malmö 1-Skurup 2-1 Eriksfält-Skanör Falsterbo 1-3 Eriksfält-LdB FC Malmö 1 3-0 Skanör Falsterbo-Skurup 4-1 Gruppvinnare: Skanör-Falsterbo, till kvartsfinal. Grupp 5 Vellinge 1-Staffanstorp 0-0 Höllviken-Hyllie svart 1-1 Vellinge 1-Höllviken 5-0 Hyllie svart-Staffanstorp 4-1 Hyllie svart-Vellinge 1 1-0 Staffanstorp-Höllviken 0-4 Gruppvinnare: Hyllie svart, till kvartsfinal. Flickor 12 Grupp 1 Hyllie grön-Backarna 0-5 Rosengård-Pandora 2-1 Hyllie grön-Rosengård 3-3 Pandora-Backarna 0-0 Pandora-Hyllie grön 1-1 Backarna-Rosengård 4-2 Gruppvinnare: Backarna, tvåa Rosengård, båda till kvartsfinal. Grupp 2 Höllviken 1-Vången 2-2 Husie-LB07 vit 5-1 Höllviken 1-Husie 1-1 LB07 vit-Vången 0-2 LB07 vit-Höllviken 1 1-4 Vången-Husie 2-7 Gruppvinnare: Husie, tvåa Höllviken 1, båda till kvartsfinal. Grupp 3 LdB FC Malmö 1-Hyllie svart 7-0 Höllviken 2-Skanör Falsterbo 12-0 LdB FC Malmö 1-Höllviken 2 0-7 Skanör Falsterbo-Hyllie svart 4-2 Skanör Falsterbo-LdB FC Malmö 1 0-11 Hyllie svart-Höllviken 2 0-16 Gruppvinnare: Höllviken 2, tvåa LdB FC Malmö 1, båda till kvartsfinal. Grupp 4 Malmö City-LB07 röd 0-4 LdB FC Malmö 2-LdB FC Malmö 3 3-1 Malmö City-LdB FC Malmö 2 2-3 LdB FC Malmö 3-LB07 röd 0-11 LdB FC Malmö 3-Malmö City 2-1 LB07 röd-LdB FC Malmö 2 2-2 Gruppvinnare: LB07 röd, tvåa LdB FC Malmö 2, båda till kvartsfinal. Flickor 14 Grupp 1 Vången 1-Arlöv 0-3 Lilla Torg 3-Lilla Torg 2 1-2 Vången 1-Lilla Torg 3 5-1 Lilla Torg 2-Arlöv 0-7 Lilla Torg 2-Vången 1 0-6 Arlöv-Lilla Torg 3 10-0 Gruppvinnare: Arlöv, till kvartsfinal. Grupp 2 LB07 1-Rosengård 4-1 Skanör-Falsterbo-Vången 2 2-2 LB07 1-Skanör-Falsterbo 1-2 Vången 2-Rosengård 5-0 Vången 2-LB07 1 1-2 Rosengård-Skanör-Falsterbo 0-3 Gruppvinnare: Skanör-Falsterbo, till kvartsfinal. Grupp 3 LdB FC Malmö 1-Håkanstorp 9-0 Husie-Uppåkra 0-2 LdB FC Malmö 1-Husie 1-4 Uppåkra-Håkanstorp 7-0 Uppåkra-LdB FC Malmö 1 4-3 Håkanstorp-Husie 0-7 Gruppvinnare: Uppåkra, tvåa Husie, båda till kvartsfinal. Grupp 4 Lilla Torg 1-Höllviken 0-8 Vellinge-Olympic 6-0 Lilla Torg 1-Vellinge 0-6 Olympic-Höllviken 0-13 Olympic-Lilla Torg 1 1-2 Höllviken-Vellinge 4-0 Gruppvinnare: Höllviken, tvåa Vellinge, båda till kvartsfinal. Grupp 5 Scoretøserne, Danmark-Kvarnby 5-2 LdB FC Malmö 3-LB07 3 0-3 Scoretøserne, Danmark-LdB FC Malmö 3 2-0 LB07 3-Kvarnby 1-3 LB07 3-Scoretøserne, Danmark 3-1 Kvarnby-LdB FC Malmö 3 0-6 Gruppvinnare: Scoretøserne, Danmark, till kvartsfinal. Grupp 6 Köpingebro-Kvarnby vit 2-1 LdB FC Malmö 2-Höllviken 2 1-1 Köpingebro-LdB FC Malmö 2 1-2 Höllviken 2-Kvarnby 2-1 Höllviken 2-Köpingebro 4-0 Kvarnby-LdB FC Malmö 2 0-0 Gruppvinnare: Höllviken 2, till kvartsfinal. Flickor 16 Grupp 1 Kvarnby-Höllviken 1-3 Arlöv-Köpingebro 0-5 Kvarnby-Arlöv 4-0 Köpingebro-Höllviken 1-5 Köpingebro-Kvarnby 7-1 Höllviken-Arlöv 15-0 Gruppvinnare: Höllviken. Grupp 2 Kvarnby 2-Vellinge 0-1 Heleneholm-Borgeby 0-8 Kvarnby 2-Heleneholm 1-2 Borgeby-Vellinge 4-1 Borgeby-Kvarnby 5-1 Vellinge-Heleneholm 0-4 Gruppvinnare: Borgeby. Grupp 3 Hyllie-Tomelilla 3-3 LdB FC Malmö-Torn 4-0 Kvarnby 3-Hyllie 0-3 wo Tomelilla-LdB FC Malmö 0-6 Torn-Kvarnby 3 3-0 wo LdB FC Malmö-Hyllie 12-0 Torn-Tomelilla 2-0 Kvarnby 3-LdB FC Malmö 0-3 wo Hyllie-Torn 1-1 Tomelilla-Kvarnby 3 3-0 wo Gruppvinnare: LdB FC Malmö, till final. Semifinal Höllviken-Borgeby 0-2 Borgeby till final.

Redhawkstränaren fruktar kvällens match men glädjer sig åt att Hersley är med. Följ matchen mål för mål på Sydsvenskan.se/sport - Patrik körde på för fullt på träningen, så det ska kunna gå, säger Göran Karlström. Även Teemu Kesä, som var febersjuk mot Troja och fick utgå med ett galopperande hjärta, är med igen. Noterbart är att Lucas Sandström flyttas från danskkedjan ner till fjärdeformationen. - Han måste vara klar att spela varje dag, säger Göran Karlström. Västerås säsong har hittills varit en besvikelse. - Men nu vill man rädda det som räddas kan och Malmö har alltid haft svårt mot Västerås, säger Göran Karlström.

Mora hade chans på söndagen att ta sig upp bland topptrion i hockeyallsvenskan och skicka ner Malmö under strecket som ger avancemang till kvalserien. Men Mora gick på pumpen borta mot Sundsvall, som har en del att slåss för i botten. Med 4-2 passade Sundsvall på att ta sig över det nedre strecket på Troja/Ljungbys bekostnad.

Borgeby slog överraskande ut Höllvikens Gif i Skånecupen för flickor 16 och nu väntar LDB FC Malmö i final. Tredje gången gillt i semifinaler mot Höllviken och tredje gången gillt i Skånecupen. Inte undra på att Borgebys 16-årstjejer var jublande glada och gjorde vågen mot föräldrar, syskon och vänner på Baltiska hallens läktare. - På tiden att vi vann. Höllviken har varit ett stort spöke det senaste året, sade Mats Andersson, lika nöjd tränare i Borgeby. - Skönt också att äntligen få till det i Skånecupen. Vi var nära, men missade finalen både 2008 och 2009. Borgeby skall i första hand tacka Malin Gunnarsson för trendbrottet. När Rebecka Möller, två gånger och Rebecka Persson träffat stolparna såg det åter ut att ha gått troll i bollen. Fyra minuter före slutsignalen spräckte så lagets måltjuv den förhatliga nollan på en retur och fastställde även 2-0. - Malin har näsa för att hålla sig framme och brukar sätta åtta av tio chanser. - Så det var ju rätt person som fick lägena, log Mats Andersson och fortsatte berömmet: - Hon är två år yngre än de flesta av sina lagkamrater och motståndare och ett riktigt guldkorn! Efter åtta säsonger i Lödde flyttade Malin Gunnarsson till Borgeby förra året. Klubbytet berodde på att hon vill spela juniorfotboll och att Lödde saknar juniorlag på damsidan. I Borgeby kommer den 14-åriga talangen att få ännu större åldersskillnad till med- och motspelare framöver. - Det gör inget. Jag är ju ganska storväxt och behöver inte känna mig underlägsen fysiskt, sade Malin Gunnarsson. Inomhus är positionen på topp. Utomhus spelar hon central mittfältare. - Det har ingen betydelse var man placerar Malin. Hon är lika målfarlig överallt, menade Mats Andersson. För ett år sen torskade Borgeby i Skånecupens semifinal mot Höllviken, 1-5. I somras blev det förlust i DM-semifinalen utomhus, 0-2. I höstas ny smäll i juniorserien, 1-2, som Höllviken vann. - Gissa om vi hade laddat och var sugna på att ta revansch, sade Malin Gunnarsson. Styrkan hos Borgeby är inte bara nämnda framtidslöfte. Mats Andersson var noga med att framhålla bredden. - Vi har sjutton tjejer i den här åldersgruppen. Nio spelar Skånecupen, åtta är bortresta över jul och nyår. De hade förmodligen gått lika bra om jag matchat andra uppställningar. I Skånecupen pekar tre års insatser bara uppåt. Kvartsfinal, semifinal och så nu final. Här väntar LdB FC Malmö på onsdag. - Jag tror det blir en oförglömlig upplevelse att få vara med om folkfesten och stämningen i Baltiskan, sade Mats Andersson. Och Borgeby slår sig nog inte till ro med att ha gått till final.

Mitt i den globala ekonomiska krisen invigs en rekordskyskrapa i Förenade arabemiraten. Burj Dubai är högst i världen - men byggd på ett skuldberg.

Fyraåriga Maryam från Malmö finns nu i föräldrarnas hemland. Svenska UD får allt fler sådana här ärenden att hantera. MALMÖ. Fyraåringen var på Gustav Adolfs torg tillsammans med sina mostrar och kusiner för att se på fyrverkerier, då hon strax efter tolvslaget plötsligt var försvunnen. Det följande dygnet finkammade polis och räddningspersonal Malmös centrum utan att finna något spår av flickan. På nyårsdagens kväll berättade mamman för polisen att pappan i telefon sagt att deras dotter var på väg till Irak och mådde bra. Dagen därpå kunde mamman själv tala i telefon med flickan. Svenska UD får årligen ta hand om över hundratalet liknande fall: föräldrar som olovligen hämtar sina barn över landsgränserna och föräldrar som efter umgänge med barnen vägrar att återlämna dem till den ordinarie vårdnadshavaren. - Tendensen är klar. Antalet fall ökar både i Sverige och utomlands. Det bekräftades senast under en konferens i Berlin i december om bortförda barn, säger Örjan Landelius, departementsråd på UD. Ökningen beror till stor del på att vi reser och flyttar alltmer mellan olika länder och bildar familj över gränserna. Om barnet förs bort mellan de 81 länder som anslutit sig till Haagkonventionen brukar barnen med medling och lokala rättsliga åtgärder kunna återföras i 85 procent av fallen, även om processen kan ta lång tid. Är däremot landet inte bundet av konventionen, som just Irak, följer det sin egen nationella lagstiftning vilket begränsar möjligheterna att agera. Örjan Landelius: - Men vi och svenska ambassaden kan fortfarande ofta hjälpa till med att lokalisera barnen, trycka på för ett frivilligt återlämnande eller förmedla ett juridiskt ombud så att man kan driva sin sak i domstol. Mellan 25 och 30 procent av dessa ärenden klaras upp. Här varnar UD för att själv försöka "ta tillbaka" barnet. Det kan leda till fara för barnet och mycket kännbart straff för den förälder som sökt ta rättvisan i egna händer.

Stödgruppen Befria Iran demonstrerade på söndagen på Gustav Adolfs torg i Malmö. Gruppen kräver att Sveriges regering agerar tydligare för demokrati och mänskliga rättigheter i Iran, och ett brev till statsministern lästes upp. - Vi kommer att stå här varje söndag så länge Fredrik Reinfeldt fortsätter tiga om förtrycket i Iran, säger gruppens taleskvinna Farahroz Rangbar Gasmi.

Suveränt målvaktsspel av Pontus Hansson, två mål av Anton Gustavsson, samtliga mål i powerplay och en sistaperiod där Borås "stängde" matchen fullständigt, ja, där är grunderna till att Borås HC äntligen kunde vinna en match under ordinarie tid i hockeyallsvenskan. Det blev 3-1 hemma mot Almtuna.

Mora lyckades inte rubba Sundsvall i söndagens match i hockeyallsvenskan. Tidigt underläge i den första perioden och klen utdelning i anfallszon hjälpte inte upp oddsen.

Den fyraåriga flicka, som under nyårsnatten rövades bort i Malmö, finns nu i föräldrarnas hemland. Hennes pappa ska enligt mamman ha lejt två personer som förde dottern till Irak. Allt fler barn rövas bort av den ena föräldern och förs utomlands - eller från något annat land till Sverige.

Vår ökade medvetenhet om hygien och hur smittspridning går till har lett till låga sjukskrivningstal under hösten.

Sapan Al Mufte, 63, körde under en bro på Inre ringvägen med dottern och hennes vän. Då slängde någon ner en cykel på bilen. Klockan var halv åtta på lördagskvällen. Sapan Al Mufte hade hämtat sin sextonåriga dotter och hennes kompis som varit på Skånecupen och var på väg hem. Nära trafikplats Söderkulla på Inre ringvägen skriker tjejerna till. - Vi såg att tre personer höll något på bron över vägen och sedan att de släpper det. Då skriker vi att pappa skulle stanna, säger dottern Nadia Al Mufte. - Jag hade ingen chans att väja eller stanna i den farten, då hade vi dött, säger Sapan. Sapan Al Mufte körde i ungefär 90 kilometer i timmen. Två-tre sekunder hann gå mellan att flickorna såg vad som höll på att hända och att bilen krockade med den nedslängda cykeln. - Jag hann tänka mycket på de där två sekunderna, på vad som skulle hända om cykeln träffade bilen och så, säger Nadia. Cykeln visade sig vara en tung trehjuling, en typ som används på dagis. Cykeln landade inte på bilen utan alldeles framför. På bilens stötdämpare och registreringsskylt finns märken efter kollisionen. - Det tog ungefär 100 meter innan vi hann stanna, under tiden hörde vi hur cykeln klämts fast mellan bilen och vägen under oss. När de stannat erbjöd sig dotterns kompis att ringa polisen. - Min pappa kunde inte prata, säger Nadia. Polisen kontrollerade att bilen inte läckte av skadorna efter cykeln. - Sedan körde jag hem på mindre vägar, säger Sapan. Han vill inte köra mer på motorvägar i Malmö. - Jag har haft problem med hjärtat tidigare, och där körde jag inte bara med min egen dotter och någon annans dotter också. Det är inte första gången Sapan Al Mufte blir utsatt på motorvägen, för tio år sedan kastade någon en sten på hans ruta på E22 vid Åkarp. - Då var det en sten som krossade rutan, men det här var ju något helt annat. En cykel på 15-20 kg! Sapan och Nadia al Mufte hann inte se personerna som kastade cykeln speciellt bra. - Vi hann se hur de sprang därifrån och hade täckjackor på sig, säger Nadia. Polisen rubricerar brottet som försök till misshandel. Sapan al Mufte vet att chansen att hitta förövarna är liten. - Men jag hoppas att skolorna i området kan berätta hur farligt det här är. Att folk kan dö.

Kyla i förening med snö är en olycklig kombination för tågtrafiken, vilket helgens tågresenärer fått känna av. Frusna växlar och snö som packar sig i vagnarnas underreden är bara en del av bekymren. – Vi försöker förebygga, men dagens resenärer måste nog ändå räkna med att trafiken inte löper lika smidigt som under andra årstider, säger Magnus Andersson på SJ:s pressjour i Malmö.– Däremot försöker vi se till att eventuella förseningar inte fortplantar sig ut i resten av systemet. Vi tar hand om dem punktvis och vidarebefordrar resenärerna på annat sätt.– I sammanhanget utgör Växjö station en flaskhals, med för få perronger för dagens trafik där Växjö blivit slutstation och vändplats för en rad tåglinjer, säger Magnus Andersson.Även länets stora järnvägsknut Alvesta har dragits med problem på sistone - här passerar dagligen tusentals resenärer i och med att stambanan från Köpenhamn/Malmö till Stockholm korsar Kust-till-kust-banan Kalmar/Växjö - Göteborg. Under december anlände vart femte tåg med försening. För att resenärerna inte skall missa anslutningarna i Alvesta har de olika tågbolagen börjat samarbeta och ha personal på plats för att ingen skall bli akterseglad och fastna i Alvesta. <

Sökandet efter den fyraåriga flicka som försvann på Gustaf Adolfs torg i Malmö på nyårsnatten går vidare. Polisen vet i nuläget inte vem som tagit henne och de dementerar att flickan är kidnappad av sin far.

Länsstyrelsen har godkänt en ny metod för att rena det vatten som kommer från det gamla BT Kemiområdet i Teckomatorp. Men nu har Landskrona kommun överklagat till miljödomstolen.

Gatukonstnärerna Ranjit Dahiya och Dhanya Pilo ger sig ut i natten med färgen redo. Olagligt? Inte alls. Man kan luras att tro att det är olagligt att måla en Bollywoodposter i jätteformat på en husvägg. Att det nattliga äventyret är en form av civil olydnad, för att reclaima stadsrummet. Men här, i stadsdelen Bandra i norra Bombay, behöver man inte ansöka hos kommunen för att få måla sitt hus i en avvikande färg - och ingen Klottrets fiende nr 1 hotar konstverkens existens. Det är, i kontrast mot hur det är i Sverige, inget snack om att väggar med målningar signalerar otrygghet. Bollywoodstjärnan är en beställning från husets ägare. Ranjit Dahiya målar på natten för att han jobbar som webbdesigner på dagen. Nästa morgon träffar vi filmaren och konstnären Dhanya Pilo igen, upphovskvinnan till The Wall Project. 2007 startade hon gatukonströrelsen som nu sprider sig över Indien. Vi går en promenad med henne längs Chapel Road, där de flesta målningarna finns. - Vi gör inget som är förbjudet, eller för att skada någon. Jag började på min egen gata. Men det rör sig inte tillräckligt mycket folk där. När folk såg de målningarna lät en del oss måla på deras husväggar också. Vi försöker övertyga fler och säger att vi vill göra något färgglatt och kul. Långsamt kommer vi att kunna måla hela gatan! Varför började du? - Jag tror att det var ett slags frustration. Dhanya Pilo skakar på huvudet. Jag kände att jag bara arbetade på min laptop. Jag ville göra något med mina egna händer. För det första är det inte så dyrt - med tanke på att en utekväll i Bombay kostar 2"‰000 rupier (350 svenska kronor). Och jag tycker inte det är roligt att gå ut. - Om man inte är etablerad som konstnär är det svårt att få plats på ett galleri. För mig har gatan blivit en öppen duk. Bandra ligger nästan en timme nordväst från det Bombay turisterna brukar möta, stadsdelen Colaba där bland annat hotell Taj Mahal ligger. Bandra är ett gammalt fiskarsamhälle och husen är små och ofta pittoreska. Men eftersom Bombay centrum har vuxit har bostäderna blivit dyrare även här. En flock lila zebror galopperar längs en husfasad vid Chapel Road. Inuti huset bor sedan många år Elizabeth Pereira. - Jag var inte hemma när de målade och visste inte hur det skulle bli. Men det är fina färger och jag gillar det. Folk brukar stanna och beundra väggen. Vi lever i en storstadsdjungel. Bara byggnader, nästan inga träd och inga djur. Det här är det bästa substitutet för att få en känsla av natur. När du ser en målning av ett djur eller en växt känner du att du är på ett bra ställe. På gatan ringlar en målad orm sig fram - den blev till när Dhanyas kompis blev trött på att måla på väggen. Dhanya är känd i området och medan vi går börjar några barn i fotbollströjor och flipflopsandaler prata med henne, för att sedan sladda iväg i vägdammet: - Det är ni som har målat allt det här, va? Ni borde måla på alla väggar. Under förra året kom Dhanya Pilo i kontakt med ett gäng studenter från kaospilotutbildningen på Malmö högskola. Med hjälp av kaospiloten My Gustafsson fick gatukonstnätverket vägledning i hur de kunde sprida sitt budskap och utvidga nätverket - bland annat genom att starta en grupp på Facebook. Dhanya Pilo berättar att hon också bjudit in en konstskola för att måla: - När vi gjorde det här kom folk hit och pratade. Deras barn fick hjälpa till. De förstår inte varför vi gör det - men de känner att de är inne i kons-ten. Jag tror att det på något sätt påverkar dem längre fram i livet. Vad gör målningarna med platsen? - I Indien tuggar folk paan, röd tuggtobak, och många spottar på väggarna. Men målningarna har fått folk att sluta med det. Människor börjar respektera platsen mer när det finns en fin målning. Även om det inte är deras vägg försöker de skydda den. Vad vill ni uttrycka med målningarna? - Det är varken kommersiellt eller en protest mot något, säger Dhanya Pilo. Om vi har pengar målar vi. Annars målar vi inte. Vi började köpa billig färg från en kille på Chor Bazaar som samlade torkade färgrester och blandade till ny färg. Men den färgen är av sämre kvalitet och håller inte lika länge. Målningarna slits av sol och regn. Men de kan nog sitta kvar i upp till fem år.

Polisen i Skåne har sprängt vad man tror är en internationell vänsterskoliga. Två män i 50-årsåldern har gripits misstänkta för att ha stulit sammanlagt sju udda skor, skriver Sydsvenskan på nätet.

Två män i Malmö har gripits misstänkta för att ha stulit sju vänsterskor. Polisen tror att motsvarande högerskor sedan stjäls i Danmark.

Kring nyår är det full fart på de svenska tågen som packas med helgfirande resenärer. Men det är också en tid av stora förseningar och inställda tåg. Var femte tåg som har anlänt till Alvesta hittills i december har varit försenat. Det visar siffror från Banverket som Sveriges Radio Kronoberg tagit fram.

För exakt sjuttio år sedan började arbetet med att bygga Falsterbokanalen. Målet var att skydda svenska fartyg från att bli minsprängda under andra världskriget. HÖLLVIKEN. Falsterbo rev är inte att leka med. Under långliga tider var reven och de farliga strömmarna ett rött skynke för sjöfararna. En kanal över Falsterbonäset hade därför länge stått högt på önskelista hos många. 1884 dök den för övrigt upp i en riksdagsmotion. Den avvisades med argumentet att frågan inte var tillräckligt angelägen. Först vid andra världskrigets utbrott blev kanalen hett stoff. Anledningen var att tyskarna genom minering ända fram till den svenska tremilsgränsen försvårade passagen runt Näset. Godset fick ta landvägen, vilket var både dyrt och besvärligt. Wilhelm Boltenstern hette mannen, som drev på projektet och som till sist fick regeringen att ge klartecken. Den 22 december 1939 fick Väg och Vatten uppdraget att bygga farleden. Redan den 3 januari 1940 startade det förberedande arbetet i terrängen. En tio meter bred gata i skogen höggs upp. Hus fick rivas eller flyttas. Muddringsarbetet, som påbörjades i maj, visade sig bli en svårknäckt nöt. Fem miljoner kubikmeter sand och kalkberg skulle bort. Det krävde mannakraft och maskiner. Femhundra beredskapsarbetare samt en stor mängd svenska och utländska mudderverk och sandsugar var i farten. Tiden var knapp, och krigets och vädrets makter ställde till problem. Det holländska företag, som tillsammans med Nya Asfalt var huvudentreprenör, blev av med kontraktet efter den tyska ockupationen av Holland. Svåra höststormar och hårda vintrar med isläggning satte tidvis stopp för arbetet. Men den 21 juli 1941 bröt man genom Näset, och den 1 augusti var det dags för invigning. Då styrde lotsångaren Malmö in i kanalen från Öresund och lade till vid bryggan på Kämpingesidan. Ombord fanns sex medlemmar i Per Albin Hanssons samlingsregering. De inspekterade bygget och lyssnade på Triumfmarschen ur Aida, operan som Verdi skrev till Suezkanalens invigning 1869. Sedan återvände statsråden till huvudstaden. Först den 1 januari 1942 öppnades kanalen officiellt. Med den sparade fartygen 16 nautiska mil. Men för att övriga trafikanter skulle kunna forcera farleden behövdes en bro. Lösningen hittade man i Köpenhamn. Där hade Knippelsbron byggts om, och den tillfälliga reservbron, en klaffbro, passade Falsterbokanalen som hand i handske. I juni 1940 bogserades bron med pråm till Höllviken. Fyra månader senare var den monterad och kunde öppnas för trafik. Den var i bruk till 1992.

För exakt sjuttio år sedan började arbetet med att bygga Falsterbokanalen. Målet var att skydda svenska fartyg från att bli minsprängda under andra världskriget. HÖLLVIKEN. Falsterbo rev är inte att leka med. Under långliga tider var reven och de farliga strömmarna ett rött skynke för sjöfararna. En kanal över Falsterbonäset hade därför länge stått högt på önskelista hos många. 1884 dök den för övrigt upp i en riksdagsmotion. Den avvisades med argumentet att frågan inte var tillräckligt angelägen. Först vid andra världskrigets utbrott blev kanalen hett stoff. Anledningen var att tyskarna genom minering ända fram till den svenska tremilsgränsen försvårade passagen runt Näset. Godset fick ta landvägen, vilket var både dyrt och besvärligt. Wilhelm Boltenstern hette mannen, som drev på projektet och som till sist fick regeringen att ge klartecken. Den 22 december 1939 fick Väg och Vatten uppdraget att bygga farleden. Redan den 3 januari 1940 startade det förberedande arbetet i terrängen. En tio meter bred gata i skogen höggs upp. Hus fick rivas eller flyttas. Muddringsarbetet, som påbörjades i maj, visade sig bli en svårknäckt nöt. Fem miljoner kubikmeter sand och kalkberg skulle bort. Det krävde mannakraft och maskiner. Femhundra beredskapsarbetare samt en stor mängd svenska och utländska mudderverk och sandsugar var i farten. Tiden var knapp, och krigets och vädrets makter ställde till problem. Det holländska företag, som tillsammans med Nya Asfalt var huvudentreprenör, blev av med kontraktet efter den tyska ockupationen av Holland. Svåra höststormar och hårda vintrar med isläggning satte tidvis stopp för arbetet. Men den 21 juli 1941 bröt man genom Näset, och den 1 augusti var det dags för invigning. Då styrde lotsångaren Malmö in i kanalen från Öresund och lade till vid bryggan på Kämpingesidan. Ombord fanns sex medlemmar i Per Albin Hanssons samlingsregering. De inspekterade bygget och lyssnade på Triumfmarschen ur Aida, operan som Verdi skrev till Suezkanalens invigning 1869. Sedan återvände statsråden till huvudstaden. Först den 1 januari 1942 öppnades kanalen officiellt. Med den sparade fartygen 16 nautiska mil. Men för att övriga trafikanter skulle kunna forcera farleden behövdes en bro. Lösningen hittade man i Köpenhamn. Där hade Knippelsbron byggts om, och den tillfälliga reservbron, en klaffbro, passade Falsterbokanalen som hand i handske. I juni 1940 bogserades bron med pråm till Höllviken. Fyra månader senare var den monterad och kunde öppnas för trafik. Den var i bruk till 1992.

För exakt sjuttio år sedan började arbetet med att bygga Falsterbokanalen. Målet var att skydda svenska fartyg från att bli minsprängda under andra världskriget. HÖLLVIKEN. Falsterbo rev är inte att leka med. Under långliga tider var reven och de farliga strömmarna ett rött skynke för sjöfararna. En kanal över Falsterbonäset hade därför länge stått högt på önskelista hos många. 1884 dök den för övrigt upp i en riksdagsmotion. Den avvisades med argumentet att frågan inte var tillräckligt angelägen. Först vid andra världskrigets utbrott blev kanalen hett stoff. Anledningen var att tyskarna genom minering ända fram till den svenska tremilsgränsen försvårade passagen runt Näset. Godset fick ta landvägen, vilket var både dyrt och besvärligt. Wilhelm Boltenstern hette mannen, som drev på projektet och som till sist fick regeringen att ge klartecken. Den 22 december 1939 fick Väg och Vatten uppdraget att bygga farleden. Redan den 3 januari 1940 startade det förberedande arbetet i terrängen. En tio meter bred gata i skogen höggs upp. Hus fick rivas eller flyttas. Muddringsarbetet, som påbörjades i maj, visade sig bli en svårknäckt nöt. Fem miljoner kubikmeter sand och kalkberg skulle bort. Det krävde mannakraft och maskiner. Femhundra beredskapsarbetare samt en stor mängd svenska och utländska mudderverk och sandsugar var i farten. Tiden var knapp, och krigets och vädrets makter ställde till problem. Det holländska företag, som tillsammans med Nya Asfalt var huvudentreprenör, blev av med kontraktet efter den tyska ockupationen av Holland. Svåra höststormar och hårda vintrar med isläggning satte tidvis stopp för arbetet. Men den 21 juli 1941 bröt man genom Näset, och den 1 augusti var det dags för invigning. Då styrde lotsångaren Malmö in i kanalen från Öresund och lade till vid bryggan på Kämpingesidan. Ombord fanns sex medlemmar i Per Albin Hanssons samlingsregering. De inspekterade bygget och lyssnade på Triumfmarschen ur Aida, operan som Verdi skrev till Suezkanalens invigning 1869. Sedan återvände statsråden till huvudstaden. Först den 1 januari 1942 öppnades kanalen officiellt. Med den sparade fartygen 16 nautiska mil. Men för att övriga trafikanter skulle kunna forcera farleden behövdes en bro. Lösningen hittade man i Köpenhamn. Där hade Knippelsbron byggts om, och den tillfälliga reservbron, en klaffbro, passade Falsterbokanalen som hand i handske. I juni 1940 bogserades bron med pråm till Höllviken. Fyra månader senare var den monterad och kunde öppnas för trafik. Den var i bruk till 1992.

För exakt sjuttio år sedan började arbetet med att bygga Falsterbokanalen. Målet var att skydda svenska fartyg från att bli minsprängda under andra världskriget. HÖLLVIKEN. Falsterbo rev är inte att leka med. Under långliga tider var reven och de farliga strömmarna ett rött skynke för sjöfararna. En kanal över Falsterbonäset hade därför länge stått högt på önskelista hos många. 1884 dök den för övrigt upp i en riksdagsmotion. Den avvisades med argumentet att frågan inte var tillräckligt angelägen. Först vid andra världskrigets utbrott blev kanalen hett stoff. Anledningen var att tyskarna genom minering ända fram till den svenska tremilsgränsen försvårade passagen runt Näset. Godset fick ta landvägen, vilket var både dyrt och besvärligt. Wilhelm Boltenstern hette mannen, som drev på projektet och som till sist fick regeringen att ge klartecken. Den 22 december 1939 fick Väg och Vatten uppdraget att bygga farleden. Redan den 3 januari 1940 startade det förberedande arbetet i terrängen. En tio meter bred gata i skogen höggs upp. Hus fick rivas eller flyttas. Muddringsarbetet, som påbörjades i maj, visade sig bli en svårknäckt nöt. Fem miljoner kubikmeter sand och kalkberg skulle bort. Det krävde mannakraft och maskiner. Femhundra beredskapsarbetare samt en stor mängd svenska och utländska mudderverk och sandsugar var i farten. Tiden var knapp, och krigets och vädrets makter ställde till problem. Det holländska företag, som tillsammans med Nya Asfalt var huvudentreprenör, blev av med kontraktet efter den tyska ockupationen av Holland. Svåra höststormar och hårda vintrar med isläggning satte tidvis stopp för arbetet. Men den 21 juli 1941 bröt man genom Näset, och den 1 augusti var det dags för invigning. Då styrde lotsångaren Malmö in i kanalen från Öresund och lade till vid bryggan på Kämpingesidan. Ombord fanns sex medlemmar i Per Albin Hanssons samlingsregering. De inspekterade bygget och lyssnade på Triumfmarschen ur Aida, operan som Verdi skrev till Suezkanalens invigning 1869. Sedan återvände statsråden till huvudstaden. Först den 1 januari 1942 öppnades kanalen officiellt. Med den sparade fartygen 16 nautiska mil. Men för att övriga trafikanter skulle kunna forcera farleden behövdes en bro. Lösningen hittade man i Köpenhamn. Där hade Knippelsbron byggts om, och den tillfälliga reservbron, en klaffbro, passade Falsterbokanalen som hand i handske. I juni 1940 bogserades bron med pråm till Höllviken. Fyra månader senare var den monterad och kunde öppnas för trafik. Den var i bruk till 1992.

Malmös och Lunds arbetsmarknader har blivit en och densamma. Regionförstoring, kallas det. Gränserna suddas ut, likheterna är större än skillnaderna och pendlingen lika stor i båda riktningarna. - Jag tror att Öresundsbron är den starkast bidragande orsaken till att den här utvecklingen tog fart, säger Agneta Möller, näringslivsutvecklare på Malmö stads näringslivskontor. - Jag läste någonstans att till och med Bromölla nu marknadsför sig som en kommun "två timmar från Köpenhamns centrum". Rent formellt tillhör Malmö och Lund samma arbetsmarknadsregion. Även Helsingborg räknas in. Agneta Möller är övertygad om att hela Skåne snart inkluderas. - Det är egentligen ingen konstig utveckling med tanke på hur kort pendlingsavståndet är inom Skåne. Olika infrastruktursatsningar, till exempel Citytunneln, gör att restid-erna för arbetspendling hela tiden minskar. Och då växer arbetsmarknadsområdet. Ett exempel på hur Malmös och Lunds båda arbetsmarknader har smält samman är just arbetspendlingen till och från städerna. Förr pendlades det främst till Malmö. Malmö hade de flesta arbetstillfällena, här fanns industrierna, Kockumsvarvet och de riktigt stora företagen. Sedan 2004 är arbetspendlingen lika stor i båda riktningarna. Antalet arbetsplatser har ökat kraftigt i både Malmö och Lund under hela 1990-talet och 2000-talet. Men procentuellt sett har de blivit flest i Lund. Bara i "Lund nordost", alltså området kring Ideon och ner till sjukhuset, finns 25"‰000 arbetsplatser. Studenterna är inte inräknade. Det är i Lund de stora arbetsgivarna finns i dag, Malmö har inga motsvarigheter till mobiltelefongiganterna ST Ericsson och Sony Ericsson. Lund har till skillnad från Malmö också kvar några av sina riktigt stora tillverkningsindustrier, Alfa Laval och Tetra Pak är två exempel. Malmö har de senaste decennierna lagt ner sina stora industrier och ersatt dem med tjänstebaserade och kunskapsdrivna företag. Utbildningsnivån ökar också hela tiden i Malmö, även om den fortfarande är betydligt högre i Lund. Ett annat belysande exempel på en ny arbetsmarknad är sammanslagningen av sjukhusen. Den har varit en fråga för den medicinska forskningsvärlden i åratal men det är först nu, i år, som den blir av. Peter Sörbom, näringslivschef i Lund: - Det finns egentligen hur många exempel som helst på hur det har integrerats. Näringsliv och investerare tänker gränslöst. Men så har det varit länge. Näringslivet bryr sig inte om kommungränser. Agneta Möller: - När företag söker lokaler är det underordnat om det blir i till exempel Staffanstorp, Lund eller Malmö. Det handlar bara om att få bra villkor. 2005 lanserade näringslivskontoren i Malmö och Lund tillsammans begreppet Twin Cities (tvilling-städer). - Det fick inte så stort genomslag. Jag tror vi gick ut lite för tidigt. Att städerna på olika sätt har vuxit samman hade nog inte satt sig riktigt i människors medvetanden, säger Peter Sörbom. - Poängen var i alla fall att visa hur städerna kompletterar varandra på områden där de är olika. Av tradition brukar Lund och Malmö annars alltid framställas som varandras motpoler. Alla man talar med om arbetsmarknadsregionen Malmö-Lund understryker att städerna håller på att utvecklas i samma riktning - och att de kompletterar varandra på områden där de fortfarande är genuint olika. Ett exempel på hur städerna kompletterar varandra är mobilklustret. I både Malmö och Lund finns högteknologiska företag och forskning av världsklass men områdena man fokuserar på är olika. I Lund är IT och telekommunikation särskilt starkt. - I Lund handlar verksamheterna mer om medicin och biomedicin, i Malmö om digitala medier, säger Agneta Möller. Kunskapskraven och utbildningsnivån ökar successivt på båda orterna, befolkningen växer också kraftigt i både Malmö och Lund. Mer än i andra städer och regioner i Sverige. Inom femton år bor en halv miljon människor i Malmö och Lund. Det i kombination med att nästan 20 procent av befolkningen här då är i åldern 20-30 år anses vara väldigt gynnsamt för tillväxt och utveckling. Källa. Om inget annat anges: Rapporten "Insikt, unga vuxna på 2020-talet" från Malmö stad samt "Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv" av Samverkan Skåne Sydväst.

Malmös och Lunds arbetsmarknader har blivit en och densamma. Regionförstoring, kallas det. Gränserna suddas ut, likheterna är större än skillnaderna och pendlingen lika stor i båda riktningarna. - Jag tror att Öresundsbron är den starkast bidragande orsaken till att den här utvecklingen tog fart, säger Agneta Möller, näringslivsutvecklare på Malmö stads näringslivskontor. - Jag läste någonstans att till och med Bromölla nu marknadsför sig som en kommun "två timmar från Köpenhamns centrum". Rent formellt tillhör Malmö och Lund samma arbetsmarknadsregion. Även Helsingborg räknas in. Agneta Möller är övertygad om att hela Skåne snart inkluderas. - Det är egentligen ingen konstig utveckling med tanke på hur kort pendlingsavståndet är inom Skåne. Olika infrastruktursatsningar, till exempel Citytunneln, gör att restid-erna för arbetspendling hela tiden minskar. Och då växer arbetsmarknadsområdet. Ett exempel på hur Malmös och Lunds båda arbetsmarknader har smält samman är just arbetspendlingen till och från städerna. Förr pendlades det främst till Malmö. Malmö hade de flesta arbetstillfällena, här fanns industrierna, Kockumsvarvet och de riktigt stora företagen. Sedan 2004 är arbetspendlingen lika stor i båda riktningarna. Antalet arbetsplatser har ökat kraftigt i både Malmö och Lund under hela 1990-talet och 2000-talet. Men procentuellt sett har de blivit flest i Lund. Bara i "Lund nordost", alltså området kring Ideon och ner till sjukhuset, finns 25"‰000 arbetsplatser. Studenterna är inte inräknade. Det är i Lund de stora arbetsgivarna finns i dag, Malmö har inga motsvarigheter till mobiltelefongiganterna ST Ericsson och Sony Ericsson. Lund har till skillnad från Malmö också kvar några av sina riktigt stora tillverkningsindustrier, Alfa Laval och Tetra Pak är två exempel. Malmö har de senaste decennierna lagt ner sina stora industrier och ersatt dem med tjänstebaserade och kunskapsdrivna företag. Utbildningsnivån ökar också hela tiden i Malmö, även om den fortfarande är betydligt högre i Lund. Ett annat belysande exempel på en ny arbetsmarknad är sammanslagningen av sjukhusen. Den har varit en fråga för den medicinska forskningsvärlden i åratal men det är först nu, i år, som den blir av. Peter Sörbom, näringslivschef i Lund: - Det finns egentligen hur många exempel som helst på hur det har integrerats. Näringsliv och investerare tänker gränslöst. Men så har det varit länge. Näringslivet bryr sig inte om kommungränser. Agneta Möller: - När företag söker lokaler är det underordnat om det blir i till exempel Staffanstorp, Lund eller Malmö. Det handlar bara om att få bra villkor. 2005 lanserade näringslivskontoren i Malmö och Lund tillsammans begreppet Twin Cities (tvilling-städer). - Det fick inte så stort genomslag. Jag tror vi gick ut lite för tidigt. Att städerna på olika sätt har vuxit samman hade nog inte satt sig riktigt i människors medvetanden, säger Peter Sörbom. - Poängen var i alla fall att visa hur städerna kompletterar varandra på områden där de är olika. Av tradition brukar Lund och Malmö annars alltid framställas som varandras motpoler. Alla man talar med om arbetsmarknadsregionen Malmö-Lund understryker att städerna håller på att utvecklas i samma riktning - och att de kompletterar varandra på områden där de fortfarande är genuint olika. Ett exempel på hur städerna kompletterar varandra är mobilklustret. I både Malmö och Lund finns högteknologiska företag och forskning av världsklass men områdena man fokuserar på är olika. I Lund är IT och telekommunikation särskilt starkt. - I Lund handlar verksamheterna mer om medicin och biomedicin, i Malmö om digitala medier, säger Agneta Möller. Kunskapskraven och utbildningsnivån ökar successivt på båda orterna, befolkningen växer också kraftigt i både Malmö och Lund. Mer än i andra städer och regioner i Sverige. Inom femton år bor en halv miljon människor i Malmö och Lund. Det i kombination med att nästan 20 procent av befolkningen här då är i åldern 20-30 år anses vara väldigt gynnsamt för tillväxt och utveckling. Källa. Om inget annat anges: Rapporten "Insikt, unga vuxna på 2020-talet" från Malmö stad samt "Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv" av Samverkan Skåne Sydväst.

Malmös och Lunds arbetsmarknader har blivit en och densamma. Regionförstoring, kallas det. Gränserna suddas ut, likheterna är större än skillnaderna och pendlingen lika stor i båda riktningarna. - Jag tror att Öresundsbron är den starkast bidragande orsaken till att den här utvecklingen tog fart, säger Agneta Möller, näringslivsutvecklare på Malmö stads näringslivskontor. - Jag läste någonstans att till och med Bromölla nu marknadsför sig som en kommun "två timmar från Köpenhamns centrum". Rent formellt tillhör Malmö och Lund samma arbetsmarknadsregion. Även Helsingborg räknas in. Agneta Möller är övertygad om att hela Skåne snart inkluderas. - Det är egentligen ingen konstig utveckling med tanke på hur kort pendlingsavståndet är inom Skåne. Olika infrastruktursatsningar, till exempel Citytunneln, gör att restid-erna för arbetspendling hela tiden minskar. Och då växer arbetsmarknadsområdet. Ett exempel på hur Malmös och Lunds båda arbetsmarknader har smält samman är just arbetspendlingen till och från städerna. Förr pendlades det främst till Malmö. Malmö hade de flesta arbetstillfällena, här fanns industrierna, Kockumsvarvet och de riktigt stora företagen. Sedan 2004 är arbetspendlingen lika stor i båda riktningarna. Antalet arbetsplatser har ökat kraftigt i både Malmö och Lund under hela 1990-talet och 2000-talet. Men procentuellt sett har de blivit flest i Lund. Bara i "Lund nordost", alltså området kring Ideon och ner till sjukhuset, finns 25"‰000 arbetsplatser. Studenterna är inte inräknade. Det är i Lund de stora arbetsgivarna finns i dag, Malmö har inga motsvarigheter till mobiltelefongiganterna ST Ericsson och Sony Ericsson. Lund har till skillnad från Malmö också kvar några av sina riktigt stora tillverkningsindustrier, Alfa Laval och Tetra Pak är två exempel. Malmö har de senaste decennierna lagt ner sina stora industrier och ersatt dem med tjänstebaserade och kunskapsdrivna företag. Utbildningsnivån ökar också hela tiden i Malmö, även om den fortfarande är betydligt högre i Lund. Ett annat belysande exempel på en ny arbetsmarknad är sammanslagningen av sjukhusen. Den har varit en fråga för den medicinska forskningsvärlden i åratal men det är först nu, i år, som den blir av. Peter Sörbom, näringslivschef i Lund: - Det finns egentligen hur många exempel som helst på hur det har integrerats. Näringsliv och investerare tänker gränslöst. Men så har det varit länge. Näringslivet bryr sig inte om kommungränser. Agneta Möller: - När företag söker lokaler är det underordnat om det blir i till exempel Staffanstorp, Lund eller Malmö. Det handlar bara om att få bra villkor. 2005 lanserade näringslivskontoren i Malmö och Lund tillsammans begreppet Twin Cities (tvilling-städer). - Det fick inte så stort genomslag. Jag tror vi gick ut lite för tidigt. Att städerna på olika sätt har vuxit samman hade nog inte satt sig riktigt i människors medvetanden, säger Peter Sörbom. - Poängen var i alla fall att visa hur städerna kompletterar varandra på områden där de är olika. Av tradition brukar Lund och Malmö annars alltid framställas som varandras motpoler. Alla man talar med om arbetsmarknadsregionen Malmö-Lund understryker att städerna håller på att utvecklas i samma riktning - och att de kompletterar varandra på områden där de fortfarande är genuint olika. Ett exempel på hur städerna kompletterar varandra är mobilklustret. I både Malmö och Lund finns högteknologiska företag och forskning av världsklass men områdena man fokuserar på är olika. I Lund är IT och telekommunikation särskilt starkt. - I Lund handlar verksamheterna mer om medicin och biomedicin, i Malmö om digitala medier, säger Agneta Möller. Kunskapskraven och utbildningsnivån ökar successivt på båda orterna, befolkningen växer också kraftigt i både Malmö och Lund. Mer än i andra städer och regioner i Sverige. Inom femton år bor en halv miljon människor i Malmö och Lund. Det i kombination med att nästan 20 procent av befolkningen här då är i åldern 20-30 år anses vara väldigt gynnsamt för tillväxt och utveckling. Källa. Om inget annat anges: Rapporten "Insikt, unga vuxna på 2020-talet" från Malmö stad samt "Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv" av Samverkan Skåne Sydväst.

Fullmåne över Bombay.För andra natten i rad öppnar Ranjit Dahiya och Dhanya Pilo burkarna med färg och ger sig i kast med husväggen. De målar ett porträtt av den indiska filmikonen Amitabh Bachchan. - Han är känd för sin arga blick, säger Ranjit Dahiya. Man kan luras att tro att det är olagligt att måla en Bollywoodposter i jätteformat på en husvägg. Att det nattliga äventyret är en form av civil olydnad, för att reclaima stadsrummet. Men här, i stadsdelen Bandra i norra Bombay, behöver man inte ansöka hos kommunen för att få måla sitt hus i en avvikande färg - och ingen Klottrets fiende nr 1 hotar konstverkens existens. Det är, i kontrast mot hur det är i Sverige, inget snack om att väggar med målningar signalerar otrygghet. Bollywoodstjärnan är en beställning från husets ägare. Ranjit Dahiya målar på natten för att han jobbar som webbdesigner på dagen. Nästa morgon träffar vi filmaren och konstnären Dhanya Pilo igen, upphovskvinnan till The Wall Project. 2007 startade hon gatukonströrelsen som nu sprider sig över Indien. Vi går en promenad med henne längs Chapel Road, där de flesta målningarna finns. - Vi gör inget som är förbjudet, eller för att skada någon. Jag började på min egen gata. Men det rör sig inte tillräckligt mycket folk där. När folk såg de målningarna lät en del oss måla på deras husväggar också. Vi försöker övertyga fler och säger att vi vill göra något färgglatt och kul. Långsamt kommer vi att kunna måla hela gatan! Varför började du? - Jag tror att det var ett slags frustration. Dhanya Pilo skakar på huvudet. Jag kände att jag bara arbetade på min laptop. Jag ville göra något med mina egna händer. För det första är det inte så dyrt - med tanke på att en utekväll i Bombay kostar 2"‰000 rupier (350 svenska kronor). Och jag tycker inte det är roligt att gå ut. - Om man inte är etablerad som konstnär är det svårt att få plats på ett galleri. För mig har gatan blivit en öppen duk. Bandra ligger nästan en timme nordväst från det Bombay turisterna brukar möta, stadsdelen Colaba där bland annat hotell Taj Mahal ligger. Bandra är ett gammalt fiskarsamhälle och husen är små och ofta pittoreska. Men eftersom Bombay centrum har vuxit har bostäderna blivit dyrare även här. En flock lila zebror galopperar längs en husfasad vid Chapel Road. Inuti huset bor sedan många år Elizabeth Pereira. - Jag var inte hemma när de målade och visste inte hur det skulle bli. Men det är fina färger och jag gillar det. Folk brukar stanna och beundra väggen. Vi lever i en storstadsdjungel. Bara byggnader, nästan inga träd och inga djur. Det här är det bästa substitutet för att få en känsla av natur. När du ser en målning av ett djur eller en växt känner du att du är på ett bra ställe. På gatan ringlar en målad orm sig fram - den blev till när Dhanyas kompis blev trött på att måla på väggen. Dhanya är känd i området och medan vi går börjar några barn i fotbollströjor och flipflopsandaler prata med henne, för att sedan sladda iväg i vägdammet: - Det är ni som har målat allt det här, va? Ni borde måla på alla väggar. Under förra året kom Dhanya Pilo i kontakt med ett gäng studenter från kaospilotutbildningen på Malmö högskola. Med hjälp av kaospiloten My Gustafsson fick gatukonstnätverket vägledning i hur de kunde sprida sitt budskap och utvidga nätverket - bland annat genom att starta en grupp på Facebook. Dhanya Pilo berättar att hon också bjudit in en konstskola för att måla: - När vi gjorde det här kom folk hit och pratade. Deras barn fick hjälpa till. De förstår inte varför vi gör det - men de känner att de är inne i kons-ten. Jag tror att det på något sätt påverkar dem längre fram i livet. Vad gör målningarna med platsen? - I Indien tuggar folk paan, röd tuggtobak, och många spottar på väggarna. Men målningarna har fått folk att sluta med det. Människor börjar respektera platsen mer när det finns en fin målning. Även om det inte är deras vägg försöker de skydda den. Vad vill ni uttrycka med målningarna? - Det är varken kommersiellt eller en protest mot något, säger Dhanya Pilo. Om vi har pengar målar vi. Annars målar vi inte. Vi började köpa billig färg från en kille på Chor Bazaar som samlade torkade färgrester och blandade till ny färg. Men den färgen är av sämre kvalitet och håller inte lika länge. Målningarna slits av sol och regn. Men de kan nog sitta kvar i upp till fem år.

En kvinna blev påkörd av en bil vid korsningen Friisgatan-Bergsgatan i Malmö i natt. Kvinnan fördes med ambulans till lasarettet. Polisen fick in larmet om olyckan klockan 02.48 på natten mot söndagen. MALMÖ. Det är oklart om kvinnan fått några allvarliga skador.

En bil började av okänd anledning att brinna på Uddeholmsgatan i Malmö i natt. Räddningstjänst fick snabbt branden under kontroll. MALMÖ. Branden larmades in klockan 01.50 på natten mot söndagen. Polisen vet i nuläget inte om branden var anlagd.

Polisen i Skåne har sprängt vad man tror är en internationell vänsterskoliga.

Inbrottslarmet gick på Augustenborgsskolan i Malmö vid 23.30-tiden på lördagen. En kvart senare hade polisen gripit tre misstänkta tjuvar. Larmet gick på skolan klockan 23.29. Flera patruller ryckte ut till Augustenborgsskolan och kunde konstatera att någon hade brutit sig in på skolan genom att krossa en fönsterruta. Polisen sökte igenom området runt skolan och en kvart efter larmet, klockan 23.45, greps tre misstänkta inbrottstjuvar. Vid midnatt hade polisen inte fått några uppgifter om vad som eventuellt hade stulits vid inbrottet.

Inbrottslarmet gick på Augustenborgsskolan i Malmö vid 23.30-tiden på lördagen. En kvart senare hade polisen gripit en misstänkt tjuv. Larmet gick på skolan klockan 23.29. Flera patruller ryckte ut till Augustenborgsskolan och kunde konstatera att någon hade brutit sig in på skolan genom att krossa en fönsterruta. Polisen sökte igenom området runt skolan och en kvart efter larmet, klockan 23.45, greps en misstänkt inbrottstjuv. Om den misstänkta gärningsmannen hade varit ensam eller haft medhjälpare var oklart vid midnatt. Inte heller hade polisen fått några uppgifter om vad som eventuellt hade stulits vid inbrottet.