Malmö får ännu en stor moské med minaret. ELISEDAL. - Det är behoven som styr detta. Det behövs en moské till, säger Ahsan Ullah i Ahmadiyya-församlingen. Efter många års funderingar har politikerna i stadsbyggnadsnämnden godkänt en detaljplan som gör det möjligt att bygga moskén. Den byggs öster om Elisedals industriområde, nära trafikplats Fredriksberg på Yttre Ringvägen och en dryg kilometer från Islamic Centers moské i Ögårdsparken. Ahmadiyyaförsamlingen har arbetat för en egen moské i tio år. Men när allt verkat klart har det dykt upp nya problem. Oftast hos kommunen. - Ett tag var det en pilerad i vägen, säger Anders Rubin (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden. - Sedan har tomten varit öronmärkt för regionens rättspsykiatriska enhet. Men det blev aldrig någon flytt hit från Östra sjukhuset. - Områdets industrier har också haft synpunkter för att slå vakt om sina möjligheter till utbyggnad. Byggstart blir troligen till hösten. - Moskén kommer att vara öppen för alla, även kristna, säger församlingens Ahsan Ullah. Den nya moskén byggs inte för att locka till sig muslimer från andra församlingar. - Det finns ingen direkt dragkamp mellan oss. Moskén får en yta på 1"‰100 kvadratmeter, men församlingen tänker inte bygga fristående församlingslokaler intill moskén, som det finns hos Islamic Center. Däremot planeras det en plats för lek och re-k-reation. - Sen hoppas vi att kunna använda moskén på olika sätt. Det blir inte enbart bönesalar. säger Ahsan Ullah. Moskén i rött tegel får två plan. I botten kommer kvinnornas bönerum och andra utrymmen för kvinnornas aktiviteter att finnas. På andra våningen kommer männens bönerum att finnas tillsammans med kontor och en bostad för imam och besökare. Bygget kommer att finansieras med hjälp av den internationella Ahmadiyyarörelsen, som har sitt ursprung i Indien och Pakistan. Rörelsen betraktas som kättersk av ortodoxa muslimer. I Sverige har Ahmadiyya cirka 700 medlemmar, med huvudsäte i Göteborg. Här finns också rörelsens hittills enda moské i Sverige.

Med sin vemodiga och mestadels stillsamma postpunk fick The xx publiken att hållan andan. Recensionen av det brittiska bandets utsålda spelning på Debaser i Malmö under torsdagskvällen kan du hitta här på fredagsförmiddagen.

Öresundsbron smygstartade sitt tioårsjubileum med en nyårsfest. På tio år har dagspendlingen över Öresund ökat från 1 500 till 20 000 personer. Tillsammans med övriga resande har det totala antalet resenärer ökat från 5,2 miljoner 1999 till totalt 26,4 miljoner förra året. Det har också skapat ett ökat informationsbehov över sundet. Bland gästerna på gårdagens mingel fanns Fayme Alm, kommunikationskonsult som hjälper danska företag och organisationer att bli förstådda av svenska kunder. Katrine Møller Voss arbetar på Øresunddirekt i Köpenhamn med att informera om regler kring skatt, arbetsmarknad och försäkringar. Nyårsfesten är bara första steget i en serie arrangemang för att fira att Öresundsbron i sommar fyller tio år. I maj presenteras en ny utvecklingsstrategi för regionen vid det årliga Öresundstinget och i juni blir det brolopp och seglingstävling mellan Malmö och Köpenhamn. Från offentligt håll satsas fem miljoner kronor på att marknadsföra och genomföra tioårsjubileet. Dessutom har man sökt lika mycket i EU-stöd.

Trafiken i Öresundstunneln stängdes av vid 20-tiden då en personbil på väg till Sverige av okänd anledning slog runt. (SR Malmö)

Idag häktades en 28-årig skåning som misstänks ha kidnappat en kvinna och sedan våldtagit henne. MALMÖ. I flera dagar var kvinnan i 28-åringens våld efter kidnappningen. Och hon utsattes för flera grova våldtäkter under tiden. Så hävdar åklagaren i ärendet, men mannen, som kommer från norra Skåne, nekar helt till alla anklagelser. - Det är min bestämda uppfattning att han har lämnat uppgifter som fritar honom från ansvar, säger mannens advokat till Sydsvenskan. På fredagsmorgonen ställs 28-åringen inför häktningsdomaren. Han pekas ut av en kvinna som skyldig till att ha rövat bort henne någonstans i Malmö den 8 januari. Därefter ska han antingen ha hållit henne inspärrad eller på annat sätt under uppsikt. Och begått flera grova våldtäkter mot henne - alla på "okänd plats" i Malmö. Det indikerar att kvinnan inte vet var lägenheten eller lokalen där hon hölls inlåst ligger, men kan också innebära att han kört omkring med henne mellan flera olika adresser. Åklagaren lämnar inga detaljer, men bekräftar att det tog flera dagar innan mannen efterlystes. Själva anmälan gjordes i nära anslutning till att kvinnan slapp fri från mannen på söndagen den 10 januari. Det är vanligt att våldtäksmisstänkta förnekar brott, men säger att man har haft frivillig sex. Det kallas att medge faktiska omständigheter. Så är inte fallet här - 28-åringen förnekar all form av sexuell samvaro. Och hans advokat trycker på att han i förhör har berättat saker som borde vara enkla för polisen att kontrollera. - Men man kan bli häktad ändå, medan man reder ut det han berättat, säger advokaten.

Tre ungdomar greps misstänkta för butiksstöld i centrala Malmö på torsdagseftermiddagen. Ungdomarna greps strax efter klockan 15 av insatsstyrkan piketen, som av en tillfällighet befann sig i närheten. Butiksväktarna, som ingripit mot de misstänkta tjuvarna, lyckades vinka in poliserna som tog över gripandet.

De tre sparbankerna i Ystad, Lund och Ängelholm planerar nu ett samgående. Redan tidigare har Sparbanken Finn i Lund och Gripen i Ängelholm planerat en sammanslagning.

Beslutet som sjukhusledningen i Lund har fattat om att lägga ner flera mödravårdscentraler har väckt starka reaktioner. I Hörby har 650 namn samlats in i protest, men nu ser det ut som om politikerna tänker stoppa sjukhusets beslut.

Sparbanken Syd sällar sig till Sparbankerna Finn och Gripen. Vid årsskiftet bildar de en ny stor skånsk sparbank med sikte på att få kunder i hela Skåne och på Själland.

Bengt Madsen avgår, vice ordföranden Håkan Jeppsson är valberedningens förslag till ny ordförande i Malmö FF.

Sparbanken Syd sällar sig till Sparbankerna Finn och Gripen. Vid årsskiftet bildar de en ny stor skånsk sparbank med sikte på att få kunder i hela Skåne och på Själland.

Männens dominans på Mälardalens högskola i Eskilstuna börjar luckras upp. Fler kvinnor har tagit sig in på höga akademiska poster på högskolan, än tidigare.

Vice ordföranden Håkan Jeppsson är valberedningens förslag till ny ordförande i Malmö FF efter Bangt madsen. Nomineringarna till den i år 100-årsjubilerande föreningens styrelse har blivit offentliga. 18 februari sler valen. (TT)

Idag lanserades Googles populära tjänst Streetview i Sverige. Men i Trelleborg är det inte många vägar som blivit fotograferade av sökmotorjätten. TRELLEBORG. Förra året fångade Googles kamerabil gatuvyer runtom i Skåne. Resultatet är nu tillgängligt i karttjänsten Google Maps där "Street view"-alternativet idag tillkommit för flera svenska städer och gator. I Trelleborgs kommun är det dock endast enstaka vägar som fastnat på bild. Den amerikanska internetjätten blir det tredje företaget som erbjuder tjänsten, svenska Eniro har gatuvyer över bland andra Lund och Malmö som lanserades innan jul 2009 och svenska Hitta.se publicerade sina första gatuvyer redan 10 december 2008. I maj förra året tillkom bilder från Malmö där. - Nu är vi uppe i 29 städer, säger Jan Prokopec på Hitta.se.

S-kvinnor vill att Malmö ska sätta upp en skylt till minnet av "Lilja". Verklighetens "Lilja" var en flicka från Litauen som kom till Sverige genom människohandel med sexuella ändamål. I Malmö slutade hennes 16-åriga liv tragiskt nedanför en hög bro i Malmö år 2000. Lukas Moodysson gjorde en film om henne. S-kvinnorna påminner om kvinnans öde och om att flickor och kvinnor i Sverige fortfarande utnyttjas på liknande sätt. Nu vill de alltså att en minnesplatta sätts upp. - På bron där hon hoppade, säger Kajsa Jansson, förbundssekreterare för S-kvinnorna. Det är en rätt öde och dyster plats... ? - Det är en dyster händelse också. Skylten kan sitta där även om inte många går förbi, som en symbol, säger Kajsa Jansson. Enligt henne kommer idén från en vän till "Lilja", som tidigare fått nej av kommunen till att få sätta upp en skylt. Moderata oppositionsrådet Anja Sonesson känner till historien och är mycket kritisk till vad som hände "Lilja". - Men en skylt... jag säger varken ja eller nej. Det beror på hur man vill skylta, säger Anja Sonesson på telefon från en sydlig semesterort. Sydsvenskan har sökt tre socialdemokratiska kommunalråd för en kommentar. Katrin Stjernfeldt Jammeh är kommunalråd (S): - Jag har inte funderat, men säger spontant ja. Anders Rubin (S) är kommunalråd och ordförande i stadsbyggnadsnämnden: - Jag har inga invändningar om det inte rör sig om jätteplakat. I Malmö har vi redan markerat en del platser, till exempel där August Palm talade. När Rubin talar som tung S-politiker utan detaljansvar för stadsbyggnad är han också positiv. - Helt OK, även om det möjligen går att hitta bättre sätt att belysa de problem jag förstår att S-kvinnorna sätta fokus på.

Återvinna eller återanvända? Det är viktigt att biobesökarna får veta vad som händer med 3D-glasögonen, menar humanekologen Kenneth Hermele. Återvinna eller återanvända? Efter Sydsvenskans artikel i onsdags om berget av engångsglasögon för 3D-film som biobesökarna lämnar efter sig har kommentarerna varit många. SF Bio har valt ett 3D-system med engångsglasögon som skickas till återvinning. Konkurrenten Folkets Hus och Parker, som bland annat driver biografen Spegeln i Malmö, har valt ett annat system med glasögon som desinficeras och återanvänds. Även på Biohuset i Höllviken, där man använder ett tredje 3D-system, samlas glasögonen in och rengörs. - Vi tittade på olika system och valde Dolby. Dels av miljöskäl, vi tycker inte att man ska kasta bort så mycket plast, men också för att slippa byta ut filmdukarna som man måste göra i systemet med engångsglasögon, säger Rickard Gramfors på Folkets Hus och Parker som visar 3D-film på åtta biografer runt om i landet. Glasögonen som Folkets Hus och Parker använder kostar ungefär 200 kronor per styck och enligt Rickard Gramfors har man inte behövt ersätta så många sedan starten 2008: - Några har blivit repiga, några har gått sönder och några har försvunnit med publiken men svinnet är väldigt litet. Mest slitage har det varit i vår turnéutrustning. På Spegeln och på Biohuset i Höllviken har man hittills rengjort glasögonen med desinficerande servetter men Spegeln har planer på att istället stoppa dem i en diskmaskin för att underlätta hanteringen. På biografen på Entré i Malmö informerades publiken före onsdagskvällens föreställningar om återvinningen, med hänvisning till Sydsvenskans artikel. Och just informationen till publiken är viktig, menar humanekologen Kenneth Hermele vid Malmö högskola: - Om man som biobesökare tror att glasögonen bara slängs eller bränns upp så är det inte bra, man vill inte känna sig som miljöskurk. Det finns en medvetenhet om miljöfrågorna i dag. Så det är ju bra om SF berättar att de tas om hand, säger Kenneth Hermele. Han tror inte att engångsglasögonen är något stort miljöproblem. - Miljökopplingen är ju uppenbar. Men om återvinningen verkligen fungerar så är det ju inte värre än vilken plastförpackning som helst. Alex Kugelberg, biografansvarig på SF Bio i Malmö, säger att man ända sedan premiären av 3D-filmen "Avatar" har varit noga med informationen: - Vi har en välkomsthälsning där vi berättar för besökarna att det finns särskilda, märkta behållare där de kan lämna tillbaka glasögonen. Det gör vi inför varje föreställning. - De som hanterar soporna i våra fastigheter har försäkrat oss att de verkligen skickar glasögonen till återvinning. Mer än så kan vi inte göra.

En 50-årig man från Malmö körde på onsdagskvällen in i mitträcket på E4. Singelolyckan ledde till att polisen hittade stora mängder kat.

En 50-årig man från Malmö körde på onsdagskvällen in i mitträcket på E4. Singelolyckan ledde till att polisen hittade stora mängder kat.

Valberedningen i Malmö FF har gjort sina nomineringar offentliga. Håkan Jeppsson är kandidaten till att bli ny ordförande. Tre nya namn stod på listan när valberedningen lämnade över sina nomineringar till Malmö FF:s styrelse. Carina Brorman, Anders Pålsson och Björn Bergman. - Det har varit en lång och svår process. Framför allt har det varit många som har haft synpunkter på vad som är bra och mindre bra för Malmö FF, säger valberedningens Per Ågren. Lobbygrupperna Malmö FF:s vänner och Framtidsgruppen är några grupperingar som har höjt rösten för en förändring i styrelsen. - Vi har försökt att lyssna av efter bästa förmåga, sedan gäller det att syna korten. Att veta vilka som representerar många och vilka som representerar sig själva. Det är alltså Bengt Madsen, Krister Kristensson och Christer Persson som vid styrelsemötet tackar för sig. Håkan Jeppson är föreslagen som ny ordförande, ett förslag som både Malmö FF:s vänner och Framtidsgruppen ställer sig bakom. - Det är jätteroligt. Håkan är en modern ledare som både är van vid ledande befattningar och har ett genuint idrottsintresse. Lägg också till hans goda kontaktnät och sätt att vara. Han är ödmjuk och klarsynt, vilket gör honom till en väldigt bra ledare av MFF framöver, säger Per Ågren. Dessutom har Malmö FF:s vänner fått in EON Sveriges varumärkes- och kommunikationsdirektör Carina Brorman i styrelsen. Har framtidsgruppen fått in någon kandidat? - Framtidsgruppen har inte gått ut publikt med sina kandidater, men vi har lyssnat på dem liksom på MFF:s vänner. Per Ågren har suttit i valberedningen i tre år och har varit engagerad i klubben länge, men aldrig tidigare har han varit med om ett så stort engagemang från medlemmarna inför ett styrelsemötet. - Det är väldigt bra. Det har varit stormiga årsmöten och förberedelser tidigare, bland annat när Hans Cavalli-Björkman skulle dra sig tillbaka. Nu hoppas vi att årsmötet blir lugnt och att den nya styrelsen får en bra plattform att jobba efter. Malmö FF:s vänner riktade kritik mot den tidigare styrelsens sammansättning och föreslog att styrelsen skulle avspegla samhället och medlemmarna i större utsträckning. Hur resonerade ni kring den kritiken? - Det är en bra tanke i grunden, men vi har främst tittat på det vi behöver. MFF är som ett stort komplext företag, med arenan och 600 miljoner i skulder, då måste vi ha kompetenta personer som kan göra det arbetet, säger Per Ågren och fortsätter: - Vi har inte börjat med att undersöka personer utan att titta på vad MFF behöver 2010 och vilka kompetenser som behövs i en styrelse. Det är inte så enkelt och det kanske man inte gör på ett år. Vad blir det stora målet för den nya styrelsen 2010? - Att ta guld, men det tar väl inte de här personerna. Att lägga grunden till en kompetent organisation som på alla sätt stöttar alla delar i klubben.

Valberedningen i Malmö FF har gjort sina nomineringar offentliga. Håkan Jeppsson är kandidaten till att bli ny ordförande. Här är hela listan: Ordförande: "¨Håkan Jeppsson (tidigare vice ordförande) Ordinarie ledamöter: "¨Ingmar Erlandsson (omval) "¨Anders Pålsson (nyval) "¨ Carina Brorman (nyval) "¨Per Eliasson (nyval, tidigare suppleant) Suppleanter: "¨1. Lars Kongstad "¨2. Björn Bergman (nyval) Revisorer: "¨Torbjörn Svensson (omval) "¨Paul Hansson (kvarstår, vald tom 2010) Revisors suppleanter: "¨Johan Rasmusson (omval) "¨Per Arne Pettersson (omval) Källa: mff.se

Influensaläget är oförändrat i landet. Under vecka två har sju nya fall av svininfluensa rapporterats från Stockholm i norr till Malmö i söder, enligt Smittskyddsinstitutets senaste rapport. Under vecka tre har en person som smittats under en utlandsresa lagts i respirator i Skåne.

Efter bara en dryg vecka på Bikupan är vikarierande rektor Arne Huseby övertygad om att problemen på skolan går att lösa. Tillsammans med biträdande rektor Viktoria Emvall har han redan skridit till verket. – Visst finns det saker att jobba med, det gör det på alla skolor, men jag är inte bekymrad. Hittills är jag imponerad av det oerhört goda bemötande jag fått av både elever och personal. Det finns problem men det är inget vi inte kan lösa, säger han.Arne Huseby tycker att Bikupan och många andra skolor har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Han har tidigare arbetat flera år på Skolinspektionen.– Jag har inspekterat runt 100 skolor och jag är inte överens med medias bild av den svenska skolan. Jag har mött så många härliga ungar och bra personal, säger han.Arne Huseby bor i Malmö och veckopendlar nu till Lessebo. Han började sin karriär som lärare och har dessutom lång erfarenhet som rektor.– Jag älskar att undervisa men vill också vara med och påverka på en annan nivå. När jag blev tillfrågad om att komma hit till Lessebo under ett år tyckte jag att det lät spännande, säger han.Tillsammans med Viktoria Emvall vill han nu satsa på att arbeta mer nära eleverna på Bikupan. Viktoria Emvall har arbetat som lärare på Bikupan sedan 1999, och kommer att fortsätta med det på deltid också framöver. Kontakten med eleverna är för henne det viktigaste.– Det är viktigt att eleverna vet vad det är vi gör. Nu har vi snart varit runt och träffat alla klasser för att presentera oss och tala om varför vi finns. Vi måste komma ut bland eleverna, rektorsexpeditionen får inte vara ett ställe där man alltid möts av stängda dörrar, säger hon.Arne Huseby håller med.– Även om det är mycket att göra som rektor så måste det finnas tid till att möta eleverna. Det är viktigt att de känner att vi bryr oss. Jag vet att jag talar för oss båda när jag säger att vi är här för att vi älskar ungar. Vi vill arbeta med att ge dem en trygg, lugn och säker miljö med möjlighet att nå goda studieresultat.För att få bukt med de problem som de båda ändå erkänner finns på skolan har de redan inlett ett arbete inom ett antal områden.– Det viktigaste av allt, och som vi måste börja lägga mer tid på, är arbetet med normer och värderingar, säger Viktoria Emvall.Det arbetet påbörjas redan nu och är schemalagt för att försäkra att det sker i alla elevgrupper.Att vuxna alltid finns närvarnade bland eleverna är också något de två rektorerna vill skapa bättre förutsättningar för.– Där elever finns ska det alltid finnas vuxna. Vi har gjort schemaändringar för att eleverna ska ha tillsyn av någon vuxen under hela tiden de befinner sig här på skolan, berättar Arne Huseby.Rastvärdar ska alltid finnas på plats då eleverna inte har lektion, inte för att vakta, utan för att delta och stötta.– Antalet rastvärdar anpassar vi efter situation. Bedömer vi att det är större risker vid några speciella tillfällen sätter vi in fler värdar, säger Arne Huseby.En tredje prioriterad åtgärd är satsning på elever som behöver extra resurser.– Alla lär vi oss på olika sätt. Vi vill ha ett mer individanpassat lärande och speciellt stöd till de elever som behöver. Just nu arbetar vi intensivt med att det ska finnas bra former för ett sådant arbetssätt och att varje elev ska få det stöd som han eller hon behöver, berättar Arne Huseby.Närheten i arbetet gäller inte bara eleverna utan också övrig personal och föräldrar.– Jag har redan varit i kontakt med flera föräldrar, både de som har frågor kring sina barn och de som helt enkelt undrar vem jag är, det tycker jag är väldigt positivt, säger Arne Huseby.– Framöver kommer vi att presentera för föräldrarna hur vi tänkt lägga upp arbetet så att de är medvetna om vad det är vi gör. Till att börja med filar vi just nu på ett brev till föräldrarna där vi presenterar vilka vi är.– Och den 13 februari är det Bikupans traditionella Öppet hus. Då har föräldrar och andra möjlighet att besöka skolan och träffa oss på plats, tillägger Viktoria Emvall. <

Fastighetsbolaget Jernhusen vill få mer kontroll över taxitrafiken vid Malmö C i och med att Citytunneln öppnar i december. Därför vill man nu ta ut en avgift av varje taxibil som passerar centralen.

På torsdagen släpper Google sin populära men kritiserade tjänst Street view i Sverige. Numera kan man vandra omkring på gatunivå i 28 svenska städer via Googles karttjänst.

När 18-åringen greps minskade antalet rån direkt. Polisen hoppas att domen mot honom ska avskräcka efterföljare. MALMÖ. 18-åringen har dömts till ett och ett halvt års fängelse och 100 000 kronor i skadestånd. Han fälldes för fyra rån, plus hot, bilstölder och liknande brott, men misstänktes från början för 23 rån. Malmöbon, som just fyllt 18, har tidigare gripits för ett rån på Södervärn, men släppts efter häktningsförhandlingar. Nu finns det vittnesuppgifter och bilder som bevis. Två rån har skett på en buss och filmats i sin helhet. 18-åringen har varit på väg hem och tvingat medpassagerare att ta upp sina värdesaker. Han har inte använt vapen utan skrämt sina offer med att han ingick i ett våldsamt gäng. Den 27:e november hade vittnen ett så tydligt signalement att ungdomsrotelns spanare åkte direkt hem till 18-åringens bostad efter bussfärden. Sedan dess har han suttit häktad. - Det har redan blivit lugnare sedan han greps, säger kriminalinspektör Glenn Sjögren. Hittills i år har elva rån anmälts i Malmö. I höstas kunde det bli elva-tolv bara över en helg. Glenn Sjögren hoppas behålla lugnet genom att ingripa tidigare. Polisen håller på att utöka sina spaningsgrupper. - Vi försöker se dem som beter sig stökigt på stan och larma sociala myndigheter. Det är många som plockats in under hösten, säger han. Men riktigt lugnt är det inte. Sent på onsdagskvällen försökte två pojkar i 12-13-årsåldern råna en busschaufför på Värnhemstorget. De uppträdde hotfullt och spottade chauffören i ansiktet när hon vägrade lämna ifrån sig kassan.

Malmö kommun, som i dag är transitkommun för ensamkommande flyktingbarn, utreder om man i framtiden även kan bli en mottagarkommun. Då kan barnen få stanna i Malmö under hela asylprocessen.

Helsingborg och Malmö är bland de städer som fått förfrågan om de vill stå värdar vid slutspelet i EM för damfotboll under 2013. Något Helsingborg gärna vill.

Redan nästa år kan pågatågstrafik till och från Marieholm bli verklighet. Efter många år av diskussioner har nu Region Skåne, Skånetrafiken och Eslövs kommun återigen skickat en skrivelse till Banverket, där de åter påtalas att pengar finns för att banan ska kunna rustas upp.

Varenda svensk får dagligen i sig bekämpningsmedel - även om man bor i stan. I den första studien som har gjorts i Sverige undersöktes trehundra skåningar och man fann rester av bekämpningsmedel hos i stort sett varenda en.

Sparbanken Syd går nu in som tredje ägare i den planerade bankfusionen mellan sparbankerna Finn och Gripen. MALMÖ. Ägare till den nya, men fortfarande namnlösa, banken blir tre stiftelser där Sparbanken Finns ägande uppgår till 60 procent medan Gripen och Syd äger 20 procent vardera. - Geografiskt kompletterar vi varandra och vi får en större kritisk massa, säger Sparbanken Finns vd Lars-Erik Skjutare till nyhetstjänsten Rapidus. Tillsammans med Sparbanken Syd hamnar den nya bankens affärsvolym på 110 miljarder kronor räknat per den sista december 2009. Totalt får banken ett 40-tal kontor i Skåne med cirka 750 anställda. Enligt planerna ska verksamheten vara igång nästa år. Huvudkontoret placeras i Malmö med Finns Lars-Erik Skjutare som vd medan Sparbanken Gripens vd Mats Nilsson och Sparbankens Syds Lars Andersson blir ställföreträdande vd:ar i den nya banken. Innan samgåendet kan bli verklighet måste dock Sparbanken Syds huvudmän godkänna upplägget med Finn och Gripen. Dessutom krävs ett godkännande från Finansinspektionen och Konkurrensverket.

Helsingborg och Malmö är bland de städer som fått förfrågan om de vill stå värdar vid slutspelet i EM för damfotboll under 2013. Något Helsingborg gärna vill.

Matilda Gustavsson ser dokumentären "We live in public" om it-pionjären Josh Harris. Han kallade sig webbens Andy Warhol och tryckte, år 1999, fingret i magen på framtiden genom att exponera sitt privatliv på nätet. Berättelsen om IT-pionjären Josh Harris, en askungesaga som får hybris, visades i Sundance-hyllade dokumentärfilmen "We live in public" på Malmös Doc Lounge i måndags kväll. På nittiotalet upplevde dotcom-pojkarna tidernas revenge of the nerds: plöjde femte avenyn i Mercedes, anordnade extravaganta konstnärsfester och gränslades av fotomodeller (i backspegeln har alla New Yorks årtionden en tendens att sammanfattas med "you should have been there!"). Josh Harris var kung. Men han ville vidare och investerade miljonerna i experimentet "Quiet". Hundratals människor isolerades i en bunker med fri access till lyxmat och dryck - i utbyte mot att bli videokontrollerade dygnet runt. Projektet, som hann före Big Brother, iscensatte premissen för framtidens onlineliv där allting är gratis till priset av oåterkallelig jaginformation. Polisen stormade bunkern och istället installerade Harris hundratals kameror i sin och flickvännens lägenhet. Världen välkomnades till "We live in public". Via chatten hade paret direktkontakt med publiken och efter varje gräl rusade de till datorn för att se vem som fått sympatierna. Till slut spricker både IT-bubblan och förhållandet. Killen på skärmen slutar sova, upplever att kamerorna följer hans fantasier, och kollapsar. Det mest fascinerande med Josh Harris är hans sätt att rekonstruera historien. I efterhandsintervjuerna förvandlas alla misslyckanden till konstprojekt och han hävdar bestämt att exflickvännen var en skicklig performenceartist. På samma sätt möjliggör den sociala webben snygg sortering och meningsskapande i våra liv. Allt som inte dödar blir bekräftelsegenerator på bloggen. Och lite mer uthärdligt. We live in public visas på Lund Doc Lounge nästa tisdag. Matilda Gustavsson journalist

På måndag tänker Lunds studentkårer såga ner magnoliorna på Universitetsplatsen i Lund. Det om inte Universitetet tar avstånd från den avgift som kan komma att införas för utomeuropeiska studenter.

Bilisten var på väg till Malmö, men fastnade i en snödriva på en skogsväg öster om Bosjön. Det hände i går.

Missnöjet jäser bland föräldrar till barnen i Limhamns skolor. Det blev tydligt när politikerna ställdes till svars i går kväll. LIMHAMN. Mötet arrangerades av Bergaskolans föräldraråd och leddes av ordföranden Birger Signäs. På scenen hade han på ena sidan skolkommunalrådet Agneta Eriksson (S) och Patrik Reslow (M) från Malmö utbildningsnämnd. På andra sidan satt två av stadsdelens skolpolitiker, Lars-Åke Nilsson (S) och Karin Olsson (M). Bakgrunden var stadsdelens besparingar på skolorna förra året. Först höjde kommunen räkningen för skolmaten med 750 000 kronor. Sedan kom krav att alla stadsdelar måste spara 1 procent. Ovanpå detta har en ny lag kommit som kan kosta stadsdelen flera miljoner i ersättning till friskolor. Skolkommunalrådet Agneta Eriksson (s) försvarade kommunens beslut att stadsdelarna måste betala friskolorna en skolpeng som motsvarar snittet i hela kommunen. Trots att stadsdelens skolpeng ligger 22 procent under snittet. Ett annat beslut hade lett till överklaganden, menade hon. - Mitt barn får fler lärare om han flyttar till en privat skola, konstaterade en förälder missnöjt och undrade hur skolkommunalrådet kunde försvara det. Beslutet är temporärt, svarade Agneta Eriksson och hoppades att Skolverket, länsrätt och andra instanser skulle komma fram till en lösning när andra kommuners beslut behandlats. - Våra barns liv går inte i repris, förklarade en upprörd förälder. - Det här är ett räknefel som drabbar en hel stadsdel. Det måste ni som politiker ha civilkurage att gå emot, menade en annan och fick applåder. Flera föräldrar berättade hur besparingarna drabbat skolorna. Läxläsningshjälp och vikarier har försvunnit. Andra vittnade om trånga klassrum med unken luft och snuskiga toaletter. - Ingen vuxen hade accepterat denna arbetsmiljö. Stadsdelens s-politiker Lars-Åke Nilsson menade att utgångsläget i Limhamnsklorna ändå var hyfsat. - Du har ingen aning om vad du snackar om, svarade upprörda föräldrar. Oppositionens Karin Olsson (M) tog avstånd från besparingarna. - Vi har reserverat oss mot denna budget. Partikollegan Patrick Reslow plockade också en poäng: - Mycket av problemen beror på stadsdelsindelningen. Vi vill ha en gemensam skolpeng som är lika för både privata och kommunal elever.

På utvecklingssamtalet fick Diana Hetkler veta att hon inte skulle klara målen i svenska och engelska. Sen hände - ingenting. När hon gick ut nian med icke godkänt hade hon inte fått någon extra hjälp för att klara sig med godkänt. - I matte fick jag särskilt stöd. Vi var en liten grupp med extralärare. Det var bättre, vi var inte så många så vi kunde koncentrera oss bättre, säger Diana Hetkler. Nu går hon på individuella programmet på Bellevuegymnasiet i Malmö. Hon vet inte varför det inte blev något särskilt stöd i svenskan och engelskan, trots att lärarna sagt att hon behövde det. Valentina Imeraj gick i särskild undervisningsgrupp i svenska och matte, men kände ändå inte att lärarna hade tillräckligt mycket tid. - De andra eleverna behövde ju också hjälp, säger hon. Nemanja Stojanovic kände att det gick sämre i svenska i nian. Han frågade sin lärare hur han låg till. - Hon svarade att det får du se när du får ditt betyg. Jag gillade inte det, jag ville veta vad jag kunde förbättra. Men jag sa inget, jag skämdes och tänkte att hon kanske blir sur. Hon var ganska sträng, säger han. I matematiken fick han stödundervisning, men inte förrän hans mamma ringt skolan och sagt till. Cindy Salvador fick gå kvar i klassen men hade extralärare på engelskalektionerna, och klarade godkänt. - Hon sa ’du kommer att klara det’. Hon fick mig att tro att jag skulle klara det. Och då klarade jag det, säger hon. Varför är det så många som går ut skolan utan godkänt i kärnämnena? - Man har inte så stort intresse, man ser inte fram mot gymnasiet. Man tänker alltid att man har tid på sig att förbättra sig, säger ­Diana Hetkler. Vad behövs för att fler elever ska få godkänt? - Vissa lärare hjälper inte så bra. Om man hade förstått när de förklarar så hade man gjort mer, säger Valentina Imeraj. - Lärarna borde ha enskilda samtal med alla i klassen om vad läraren ­borde förbättra, tycker Nemanja Stojanovic. - Om det inte funkar ­borde man få byta lärare, säger Diana Hetkler. Cindy Salvador tror att föräldrarna kan göra skillnad för hur mycket stöd en del barn får. - Alla föräldrar vill barnen väl. Men vissa föräldrar ringer inte till skolan, andra ringer oftare, säger hon.

Beväpnade med knivar ska två tonåringar ha dödshotat en familj på Augustenborg i Malmö.MALMÖ. De kom till lägenheten strax efter klockan åtta på tisdagskvällen. De ska ha skrikit att de ville ha tag i sonen i familjen och att de skulle döda honom. Men han var inte hemma utan bara mamman. Hon öppnade aldrig dörren utan larmade i stället polisen. Flertalet polispatruller skickades dit och grep tonåringarna, 16 respektive 17 år. På 17-åringarna hittade polisen två knivar. Tonåringarna släpptes efter förhör. De förnekar att de har något med hoten att göra. - De är kända av oss sedan tidigare, säger Ronny Ivehed, inspektör vid Malmöpolisen, utan att vilka precisera för vad.

KARLSHAMN Den stora spriträttegången blev en lönsam historia för de tilltalades advokater, som hittills begärt ut 2,4 miljoner kronor i ersättningar.

I hockeyallsvenskan förlorade Almtuna den viktiga bortamatchen mot Malmö med 1-0.

Stockholmsbaserade Ironville släppte sitt väl emottagna debutalbum Welcome to Ironville för en dryg månad sen. Med i framgången finns tre medlemmar från Kiruna, Töre och Luleå.

Johan Tännfäldt, Örnsköldsvik, Johan Theander, Linköping, Björn Harnemo, Umeå, Jonny Nilimaa, Luleå, Henric Taavola, Uppsala, Linneá Lejon, Luleå, Torgrim Fredeng Kemi, Norge, Dzenan Hozic, Linköping, Anna Brolin, Göteborg, Erika Andersson, Märsta, Mattias Grape, Luleå, Maria Krönström, Linköping, Sebastian Malmström, Älvkarleby, och Lars Esberg, Kiruna, har avlagt civilingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet.

RONNEBY Det tyska byggföretaget BWE har lurat Ronneby kommun på mångmiljonbelopp i samband med ombyggnaden av Vidablick.

KARLSKRONA/RONNEBY Till våren får Karlskrona- och Ronnebybor tillgång till världens snabbaste 3G-nät. Ericsson har fått uppdraget att göra operatören 3:s mobilnät fyra gånger snabbare än idag

Kammarrätten låter inte Malmö FF få veta vilka som bussades bort efter stökigheter i samband med en match mellan klubben och Helsingborgs IF i augusti förra året.

Det blev storseger för Vita hästen i går. Malmölaget Pantern besegrades med 6-1 och Vita hästen tog därmed sin första seger på hemmaplan i allettan.

Beväpnade med knivar ska två tonåringar ha dödshotat en familj på Augustenborg i Malmö.MALMÖ. De kom till lägenheten strax efter klockan åtta på tisdagskvällen. De ska ha skrikit att de ville ha tag i sonen i familjen och att de skulle döda honom. Men han var inte hemma utan bara mamman. Hon öppnade aldrig dörren utan larmade i stället polisen. Flertalet polispatruller skickades dit och grep tonåringarna, 16 respektive 17 år. På 17-åringarna hittade polisen två knivar. Tonåringarna släpptes efter förhör. De förnekar att de har något med hoten att göra. - De är kända av oss sedan tidigare, säger Ronny Ivehed, inspektör vid Malmöpolisen, utan att vilka precisera för vad.

Johan Tännfäldt, Örnsköldsvik, Johan Theander, Linköping, Björn Harnemo, Umeå, Jonny Nilimaa, Luleå, Henric Taavola, Uppsala, Linneá Lejon, Luleå, Torgrim Fredeng Kemi, Norge, Dzenan Hozic, Linköping, Anna Brolin, Göteborg, Erika Andersson, Märsta, Mattias Grape, Luleå, Maria Krönström, Linköping, Sebastian Malmström, Älvkarleby, och Lars Esberg, Kiruna, har avlagt civilingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet.

Johan Tännfäldt, Örnsköldsvik, Johan Theander, Linköping, Björn Harnemo, Umeå, Jonny Nilimaa, Luleå, Henric Taavola, Uppsala, Linneá Lejon, Luleå, Torgrim Fredeng Kemi, Norge, Dzenan Hozic, Linköping, Anna Brolin, Göteborg, Erika Andersson, Märsta, Mattias Grape, Luleå, Maria Krönström, Linköping, Sebastian Malmström, Älvkarleby, och Lars Esberg, Kiruna, har avlagt civilingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet.

Johan Tännfäldt, Örnsköldsvik, Johan Theander, Linköping, Björn Harnemo, Umeå, Jonny Nilimaa, Luleå, Henric Taavola, Uppsala, Linneá Lejon, Luleå, Torgrim Fredeng Kemi, Norge, Dzenan Hozic, Linköping, Anna Brolin, Göteborg, Erika Andersson, Märsta, Mattias Grape, Luleå, Maria Krönström, Linköping, Sebastian Malmström, Älvkarleby, och Lars Esberg, Kiruna, har avlagt civilingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet.

Stockholmsbaserade Ironville släppte sitt väl emottagna debutalbum Welcome to Ironville för en dryg månad sen. Med i framgången finns tre medlemmar från Kiruna, Töre och Luleå.

Stockholmsbaserade Ironville släppte sitt väl emottagna debutalbum Welcome to Ironville för en dryg månad sen. Med i framgången finns tre medlemmar från Kiruna, Töre och Luleå.

Danmarks första stora moské, ett politiskt kontroversiellt bygge, kan stå klar om två år. KÖPENHAMN. Det har snart gått två decennier sedan Köpenhamns muslimska församlingar började planera för en moské. Men Köpenhamns kommun och markägaren har sagt ja till projektet. Och arkitektritningarna är klara. Vad som saknas är pengar men den muslimska paraplyorganisationen Muslimernes Fællesråd räknar med att det också kommer att lösa sig. Moskén kommer inte att ha så stora arkitektoniska likheter med Islamic Center i Malmö. En av Danmarks mest internationellt berömda arkitekter, Bjarke Ingels, har ritat den femkantiga byggnaden. Han är inspirerad av de tempeltorn, Ziqqurat, som byggdes i Mesopotamien 2100-550 före Kristus. Den mest kända Zigguraten var Babels torn. - Vi utgår från den klassiska byggnadsstilen men ger den skandinavisk tolkning, säger Bjarke Ingels som arbetat med projektet i snart fem år. Det skandinaviska inslaget är bland annat att taket släppet in ljus: - Moskéer byggs annars nästan alltid för att stänga ute solljuset och värmen. Här gör vi tvärtom, vi öppnar oss mot himlen, säger Bjarke Ingels. Byggnaden består av tolv avsatser som är staplade på varandra som en avsmalnande spiral. Den femkantiga formen symboliserar islams fem pelare (vittnesmålet, bönen, allmosan, fastan och pilgrimsfärden till Mecka) och de fem dagliga bönerna. Ytterväggarna är dekorerade med 95 böner och namn för Allah. Invändigt blir det både ett rum för rituell tvagning och en kvinnoläktare. I anslutning till moskén ska det byggas möteslokaler och ett muslimskt bibliotek. Moskén blir mittpunkten i en ny stadsdel på den gamla militäranläggningen Batterigrunden. För minst två miljarder kronor ska det växa upp bostads- och kontorsbyggnader, hotell, butiker, simhall med mera. Stormoskéer är en het politisk fråga. Dansk Folkeparti vill att Amagermoskén liksom en större shiamuslimsk moské som planeras på Nørrebro, inte ska få byggas. Motståndet hade varit ännu större om moskén på Amager hade innehållit minareter. En opinionsmätning i samband med att Schweiz röstade för ett minaretförbud, visade att över hälften av danska folket vill ha ett liknande förbud.

Danmarks första stora moské, ett politiskt kontroversiellt bygge, kan stå klar om två år. KÖPENHAMN. Det har snart gått två decennier sedan Köpenhamns muslimska församlingar började planera för en moské. Men Köpenhamns kommun och markägaren har sagt ja till projektet. Och arkitektritningarna är klara. Vad som saknas är pengar men den muslimska paraplyorganisationen Muslimernes Fællesråd räknar med att det också kommer att lösa sig. Moskén kommer inte att ha så stora arkitektoniska likheter med Islamic Center i Malmö. En av Danmarks mest internationellt berömda arkitekter, Bjarke Ingels, har ritat den femkantiga byggnaden. Han är inspirerad av de tempeltorn, Ziqqurat, som byggdes i Mesopotamien 2100-550 före Kristus. Den mest kända Zigguraten var Babels torn. - Vi utgår från den klassiska byggnadsstilen men ger den skandinavisk tolkning, säger Bjarke Ingels som arbetat med projektet i snart fem år. Det skandinaviska inslaget är bland annat att taket släppet in ljus: - Moskéer byggs annars nästan alltid för att stänga ute solljuset och värmen. Här gör vi tvärtom, vi öppnar oss mot himlen, säger Bjarke Ingels. Byggnaden består av tolv avsatser som är staplade på varandra som en avsmalnande spiral. Den femkantiga formen symboliserar islams fem pelare (vittnesmålet, bönen, allmosan, fastan och pilgrimsfärden till Mecka) och de fem dagliga bönerna. Ytterväggarna är dekorerade med 95 böner och namn för Allah. Invändigt blir det både ett rum för rituell tvagning och en kvinnoläktare. I anslutning till moskén ska det byggas möteslokaler och ett muslimskt bibliotek. Moskén blir mittpunkten i en ny stadsdel på den gamla militäranläggningen Batterigrunden. För minst två miljarder kronor ska det växa upp bostads- och kontorsbyggnader, hotell, butiker, simhall med mera. Stormoskéer är en het politisk fråga. Dansk Folkeparti vill att Amagermoskén liksom en större shiamuslimsk moské som planeras på Nørrebro, inte ska få byggas. Motståndet hade varit ännu större om moskén på Amager hade innehållit minareter. En opinionsmätning i samband med att Schweiz röstade för ett minaretförbud, visade att över hälften av danska folket vill ha ett liknande förbud.

På utvecklingssamtalet fick Diana Hetkler veta att hon inte skulle klara målen i svenska och engelska. Sen hände - ingenting. - I matte fick jag särskilt stöd. Vi var en liten grupp med extralärare. Det var bättre, vi var inte så många så vi kunde koncentrera oss bättre, säger Diana Hetkler. Nu går hon på individuella programmet på Bellevuegymnasiet i Malmö. Hon vet inte varför det inte blev något särskilt stöd i svenskan och engelskan, trots att lärarna sagt att hon behövde det. Valentina Imeraj gick i särskild undervisningsgrupp i svenska och matte, men kände ändå inte att lärarna hade tillräckligt mycket tid. - De andra eleverna behövde ju också hjälp, säger hon. Nemanja Stojanovic kände att det gick sämre i svenska i nian. Han frågade sin lärare hur han låg till. - Hon svarade att det får du se när du får ditt betyg. Jag gillade inte det, jag ville veta vad jag kunde förbättra. Men jag sa inget, jag skämdes och tänkte att hon kanske blir sur. Hon var ganska sträng, säger han. I matematiken fick han stödundervisning, men inte förrän hans mamma ringt skolan och sagt till. Cindy Salvador fick gå kvar i klassen men hade extralärare på engelskalektionerna, och klarade godkänt. - Hon sa ’du kommer att klara det’. Hon fick mig att tro att jag skulle klara det. Och då klarade jag det, säger hon. Varför är det så många som går ut skolan utan godkänt i kärnämnena? - Man har inte så stort intresse, man ser inte fram mot gymnasiet. Man tänker alltid att man har tid på sig att förbättra sig, säger ­Diana Hetkler. Vad behövs för att fler elever ska få godkänt? - Vissa lärare hjälper inte så bra. Om man hade förstått när de förklarar så hade man gjort mer, säger Valentina Imeraj. - Lärarna borde ha enskilda samtal med alla i klassen om vad läraren ­borde förbättra, tycker Nemanja Stojanovic. - Om det inte funkar ­borde man få byta lärare, säger Diana Hetkler. Cindy Salvador tror att föräldrarna kan göra skillnad för hur mycket stöd en del barn får. - Alla föräldrar vill barnen väl. Men vissa föräldrar ringer inte till skolan, andra ringer oftare, säger hon.

På utvecklingssamtalet fick Diana Hetkler veta att hon inte skulle klara målen i svenska och engelska. Sen hände - ingenting. - I matte fick jag särskilt stöd. Vi var en liten grupp med extralärare. Det var bättre, vi var inte så många så vi kunde koncentrera oss bättre, säger Diana Hetkler. Nu går hon på individuella programmet på Bellevuegymnasiet i Malmö. Hon vet inte varför det inte blev något särskilt stöd i svenskan och engelskan, trots att lärarna sagt att hon behövde det. Valentina Imeraj gick i särskild undervisningsgrupp i svenska och matte, men kände ändå inte att lärarna hade tillräckligt mycket tid. - De andra eleverna behövde ju också hjälp, säger hon. Nemanja Stojanovic kände att det gick sämre i svenska i nian. Han frågade sin lärare hur han låg till. - Hon svarade att det får du se när du får ditt betyg. Jag gillade inte det, jag ville veta vad jag kunde förbättra. Men jag sa inget, jag skämdes och tänkte att hon kanske blir sur. Hon var ganska sträng, säger han. I matematiken fick han stödundervisning, men inte förrän hans mamma ringt skolan och sagt till. Cindy Salvador fick gå kvar i klassen men hade extralärare på engelskalektionerna, och klarade godkänt. - Hon sa ’du kommer att klara det’. Hon fick mig att tro att jag skulle klara det. Och då klarade jag det, säger hon. Varför är det så många som går ut skolan utan godkänt i kärnämnena? - Man har inte så stort intresse, man ser inte fram mot gymnasiet. Man tänker alltid att man har tid på sig att förbättra sig, säger ­Diana Hetkler. Vad behövs för att fler elever ska få godkänt? - Vissa lärare hjälper inte så bra. Om man hade förstått när de förklarar så hade man gjort mer, säger Valentina Imeraj. - Lärarna borde ha enskilda samtal med alla i klassen om vad läraren ­borde förbättra, tycker Nemanja Stojanovic. - Om det inte funkar ­borde man få byta lärare, säger Diana Hetkler. Cindy Salvador tror att föräldrarna kan göra skillnad för hur mycket stöd en del barn får. - Alla föräldrar vill barnen väl. Men vissa föräldrar ringer inte till skolan, andra ringer oftare, säger hon.

Nu ska kulturutövarna i Malmö få hjälp att skaffa fler jobb genom ett EU-finansierat projekt. - Konstnärerna är ofta bra på sitt hantverk men de behöver stöd när det gäller det mer affärsmässiga tänket, säger projektledaren Carlos Rojas. Kulturförvaltningen har inlett ett projekt där man med hjälp av EU-pengar ska hitta nya vägar för Malmös så kallade resurscenter att arbeta. På ett resurscenter kan konstnärer, dansare och andra kulturutövare få hjälp med bland annat lokaler, maskiner och andra resurser. På grafiska kollektivverkstaden finns det till exempel maskiner för att kunna göra grafiska tryck och på Danscentrum Syd finns replokaler och kontorsresurser för dansare och koreografer. Men det räcker inte, menar Malmös tillförordnande kulturchef Anna Lyrevik. - Det är inte så att vi tror att det kommer att gå att få loss jättemycket nya skattepengar till kulturen framöver. Vill man utveckla ett område måste man hitta fler metoder att lösa det ekonomiska. Där vill vi vara med och hjälpa till. Vi ska utveckla nya metoder och testa idéer. Det ska man göra under en treårsperiod, förhoppningen är att kommunen ska kunna få EU-pengar från den så kallade regionalfonden för att genomföra projektet. Under de kommande månaderna ska Carlos Rojas träffa företrädarna för organisationerna för att undersöka behoven. - Vi kommer att titta på vilka sätt som finns att tjäna mer pengar. Det handlar väldigt ofta om att man inte har etablerat relationer med näringslivet, där kan man fiska in ganska mycket pengar, säger Carlos Rojas som var en av grundarna till tidskriften Gringo. Intresset från kulturhåll är stort. På Malmö amatörteaterforum, som är resurscentra för ett stort antal teatergrupper, tycker verksamhetsledaren Stefan Jonsson att det är ett bra initiativ: - Vi kan kanske hitta nya nätverk och kontakter som vi inte har haft hittills. Och kan vi få ytterligare resurser för till exempel marknadsföring så kommer det ju alla grupperna tillgodo och då kan de sälja mer och få mer publik. Jan Vesala, verksamhetsledaren på Danscentrum Syd där dansare och koreografer kan få hjälp med träning, lokaler och viss administration, välkomnar också projektet: - Det här är frågor som vi redan tänker mycket på. Men det är bra om någon kan komma och se på verksamheten utifrån.

Ingrid Stigsdotter hittar remixer av ett land på Galleri Krets. The Sweded Session, Galleri Krets, 9.1.10-7.2.10. Det är en iskall, mörk januarikväll men det lilla galleriet är smockfullt. Trots vädret spiller vernissagepubliken ut på gatan, där man kan se baksidan av filmprojektionen genom fönstret. I början av januari fick Krets besök av den Amsterdambaserade konstnärsgruppen The Session som under sin veckolånga visit producerade "sweded films" i samarbete med lokala kollegor. Uttrycket "a sweded film" kommer från Michel Gondrys film "Be Kind Rewind" där huvudpersonerna återskapar förstörda videoband genom att spela in sina egna budgetversioner av filmerna. The Session sprider normalt sett sina samarbeten via ett fanzine och det Malmöbaserade projektet har resulterat i ett "manus" som kompletterar filmprogrammet. "Sweded"-konceptet, den platsspecifika kontexten och den korta tidsfristen skapar ett ramverk även om en del av konstnärerna har tolkat begreppet "sweded" mycket fritt. Den språkliga associationen med "Sweden" ligger förstås nära tillhands, vilket gör att man också kan se filmerna som "påverkade av Sverige". Min favorit är just ett verk som jag inte kan knyta till någon filmförlaga men där jag tänker att januarikylan får representera vårt land. Tarja Szaraniec riktar en statisk videokamera mot en fontän i knappt fyrtio sekunder och kallar filmen "Fountain Turning into a Drawing". Liksom en berömd urinoar en gång blev konst när Duchamp gav den namnet "fontän" gör Szaraniecs titel det sprutande vattnet, fruset mitt i rörelsen, till en poetisk metafor för en teckning. I andra verk är slutresultatet mindre tillfredställande, men som idé är arbetsprocessen och initiativet intressant.

Matilda Gustavsson ser dokumentären "We live in public" om it-pionjären Josh Harris. Han kallade sig webbens Andy Warhol och tryckte, år 1999, fingret i magen på framtiden genom att exponera sitt privatliv på nätet. Berättelsen om IT-pionjären Josh Harris, en askungesaga som får hybris, visades i Sundance-hyllade dokumentärfilmen "We live in public" på Malmös Doc Lounge i måndags kväll. På nittiotalet upplevde dotcom-pojkarna tidernas revenge of the nerds: plöjde femte avenyn i Mercedes, anordnade extravaganta konstnärsfester och gränslades av fotomodeller (i backspegeln har alla New Yorks årtionden en tendens att sammanfattas med "you should have been there!"). Josh Harris var kung. Men han ville vidare och investerade miljonerna i experimentet "Quiet". Hundratals människor isolerades i en bunker med fri access till lyxmat och dryck - i utbyte mot att bli videokontrollerade dygnet runt. Projektet, som hann före Big Brother, iscensatte premissen för framtidens onlineliv där allting är gratis till priset av oåterkallelig jaginformation. Polisen stormade bunkern och istället installerade Harris hundratals kameror i sin och flickvännens lägenhet. Världen välkomnades till "We live in public". Via chatten hade paret direktkontakt med publiken och efter varje gräl rusade de till datorn för att se vem som fått sympatierna. Till slut spricker både IT-bubblan och förhållandet. Killen på skärmen slutar sova, upplever att kamerorna följer hans fantasier, och kollapsar. Det mest fascinerande med Josh Harris är hans sätt att rekonstruera historien. I efterhandsintervjuerna förvandlas alla misslyckanden till konstprojekt och han hävdar bestämt att exflickvännen var en skicklig performenceartist. På samma sätt möjliggör den sociala webben snygg sortering och meningsskapande i våra liv. Allt som inte dödar blir bekräftelsegenerator på bloggen. Och lite mer uthärdligt. We live in public visas på Lund Doc Lounge nästa tisdag. Matilda Gustavsson journalist

En man greps på Fredsgatan i Malmö under natten mot torsdagen. Han är misstänkt för att ha bombhotat en nattklubb han inte kom in på. MALMÖ. Enligt polisens misstankar var hotet en hämnd mot nattklubbens ordningsvakter för att han inte släpptes in. - Men vi bedömde bombhotet som helt oseriöst, säger vakthavande polisbefäl Martin Carlsson. Efter vittnesuppgifter kunde mannen gripas strax efter klockan två. Han är misstänkt för falsklarm.

Polisen fick igår kväll tag på den 11-åriga pojke som misstänks för att ha skjutit mot en falafelvagn på Lindängen i Malmö i söndags.

Under onsdagskvällen nekades en man inträde på en nattklubb i Malmö. Han ska då ha ringt till klubben och framfört ett mycket diffust bombhot mot klubben.

Viktig match mellan Malmö och Almtuna. Båda lagen hade chansen att ta steget upp mot den absoluta toppen i Hockeyallsvenskan. Malmö vann en tillknäppt tillställning med 1-0.

En man greps på Fredsgatan i Malmö under natten mot torsdagen. Han är misstänkt för att ha bombhotat en nattklubb han inte kom in på. MALMÖ. Enligt polisens misstankar var hotet en hämnd mot nattklubbens ordningsvakter för att han inte släpptes in. - Men vi bedömde bombhotet som helt oseriöst, säger vakthavande polisbefäl Martin Carlsson. Efter vittnesuppgifter kunde mannen gripas strax efter klockan två. Han är misstänkt för falsklarm.

Missnöjet jäser bland föräldrar till barnen i Limhamns skolor. Det blev tydligt när politikerna ställdes till svars i går kväll. LIMHAMN. Mötet arrangerades av Bergaskolans föräldraråd och leddes av ordföranden Birger Signäs. På scenen hade han på ena sidan skolkommunalrådet Agneta Eriksson (S) och Patrik Reslow (M) från Malmö utbildningsnämnd. På andra sidan satt två av stadsdelens skolpolitiker, Lars-Åke Nilsson (S) och Karin Olsson (M). Bakgrunden var stadsdelens besparingar på skolorna förra året. Först höjde kommunen räkningen för skolmaten med 750 000 kronor. Sedan kom krav att alla stadsdelar måste spara 1 procent. Ovanpå detta har en ny lag kommit som kan kosta stadsdelen flera miljoner i ersättning till friskolor. Skolkommunalrådet Agneta Eriksson (s) försvarade kommunens beslut att stadsdelarna måste betala friskolorna en skolpeng som motsvarar snittet i hela kommunen. Trots att stadsdelens skolpeng ligger 22 procent under snittet. Ett annat beslut hade lett till överklaganden, menade hon. - Mitt barn får fler lärare om han flyttar till en privat skola, konstaterade en förälder missnöjt och undrade hur skolkommunalrådet kunde försvara det. Beslutet är temporärt, svarade Agneta Eriksson och hoppades att Skolverket, länsrätt och andra instanser skulle komma fram till en lösning när andra kommuners beslut behandlats. - Våra barns liv går inte i repris, förklarade en upprörd förälder. - Det här är ett räknefel som drabbar en hel stadsdel. Det måste ni som politiker ha civilkurage att gå emot, menade en annan och fick applåder. Flera föräldrar berättade hur besparingarna drabbat skolorna. Läxläsningshjälp och vikarier har försvunnit. Andra vittnade om trånga klassrum med unken luft och snuskiga toaletter. - Ingen vuxen hade accepterat denna arbetsmiljö. Stadsdelens s-politiker Lars-Åke Nilsson menade att utgångsläget i Limhamnsklorna ändå var hyfsat. - Du har ingen aning om vad du snackar om, svarade upprörda föräldrar. Oppositionens Karin Olsson (M) tog avstånd från besparingarna. - Vi har reserverat oss mot denna budget. Partikollegan Patrick Reslow plockade också en poäng: - Mycket av problemen beror på stadsdelsindelningen. Vi vill ha en gemensam skolpeng som är lika för både privata och kommunal elever.