Daniel Berta och Malmöspelare Kalle Averfalk är klara för åttondelen i Australien. Melbourne. Den svenske världsettan, som är försteseedad i turneringen, slog på tisdagen ut nyzeeländaren Barrett Franks med 7-5, 6-2. I åttondelsfinalen möter han Benjamin Mitchell, Australien. Även Kalle Averfalk, Malmö Bellevue Tennisklubb, är klar för den tredje omgången. Averfalk, som kvalade in i turneringen, vann mot Dominik Schultz, Tyskland, med 4-6, 7-5, 8-6.

Hyresgästföreningen anklagar MKB för att ha fifflat med siffrorna i årets hyresförhandling.MALMÖ. Hyresgästföreningen rasar mot att MKB presenterat ett förhandlingsunderlag där bolaget räknar med 51 miljoner i förlust 2010. Samtidigt som den interna budgeten pekar på 61 miljoner i vinst.-Bedrägeri, säger Hyresgästföreningens förhandlingsledare Thomas Lindgren och menar att föreningen tvingats förhandla på felaktiga grunder.MKB:s ledning avvisar anklagelserna.-Vi har varken dolt eller förskönat något, säger ekonomichef Benny Aspegren och förklarar att förhandlingsunderlaget tar hänsyn till hur räntor, energikostnader och löner väntas öka under året. Medan budgeten är en "ögonblicksbild". -Så här har vi förhandlat i många år. Vi måste se långsiktigt, för att få en lugn och jämn hyresutveckling. Hyresförhandlingarna i Malmö strandade i december och ska nu avgöras av hyresmarknadskommittén.

Att ge barn stöd i skolan och få människor att uttrycka sig har präglat Ulla Linders liv. LUND. Ulla Linder hade två systrar, Gun och Karin. De föddes som trillingar två månader tidigare än beräknat. - Nu är det ju inte så allvarligt om man föds så tidigt, men det här var 1945. Och mamma hade ingen aning om att hon väntade tre barn. Karin levde inte vid förlossningen, men hennes två systrar placerades i kuvös. Efter tre veckor ansågs flickorna vara starka nog, och dessutom behövdes kuvösen till ett annat barn, så de plockades ut. Det klarade inte Gun. - I hela mitt liv har jag märkligt nog saknat mina två trillingsystrar. När vi begravde min pappa för många år sedan föll polletten ner från hjärnan till hjärtat. Vi har en gravkammare och när vi öppnade den stod det redan en urna där. "Vems är den?" frågade jag. "Det är ju dina systrars" sa mamma. Det var en tröst för mig att fatta att de var där. Dagen innan vi ses i den ljusa stora lägenheten på Kobjer i Lund har Ulla Linder sett programmet "Den sköra tråden" som handlar om att barn idag kan klara sig även om de föds fyra månader för tidigt. Sonen Elias flickvän Caroline jobbar på Neonatal och det känns som att en cirkel sluts. Ulla minns sin barndom i Linköping som en lycklig tid. - Min far byggde ett sommarhus vid Sätrasjön. Det var väldigt vackert med björkar nere vid vattnet. Eftersom pappa tyckte mycket om djur hade vi tjugo gäss, flera kalkoner, två baggar och kaniner på landet som vi barn fick hjälpa till med. Jag inser nu att jag fick min förkärlek till naturen när jag var liten. Min bror Bosse och jag var mer ute än inne, vi var alltid och simmade eller åkte skidor. - Min far ägde ett stort måleriföretag i Linköping med filialer i Norrköping och Sundsvall och min mor hade en manufakturaffär. De var väldigt konstnärliga och sociala och vi hade alltid mycket folk hemma. De hade båda många syskon, så vi var en stor släkt. 1967 åkte Ulla Linder som tjugotvåårig nyutbildad lärare till New York för att jobba på en skola i Harlem. De åkte ofta ut och campade med eleverna. Medan hon berättar plockar hon fram foton, både från USA och från det kurdiska bröllopet som hon och maken Anders bjöds in till i höstas av Kumri, granntjejen som tillbringade en stor del av sin barndom hemma hos dem. I mitten på 1970-talet kom Ulla Linder in på speciallärarutbildningen i Malmö som en av många sökande. - Det krävdes att man arbetat mycket med barn med särskilda behov och jag hade flera tuffa OBS-tjänster bakom mig. Jag hade stor nytta av att vara idrotts- och naturintresserad i arbetet med de eleverna. - Jag har alltid känt för barn som har det svårt och som har behov av en vuxen. Redan när jag var liten observerade jag klasskillnader. 1976 fick Ulla Linder en heltidstjänst som speciallärare på Lerbäckskolan, som hon varit trogen sedan dess. - Men jag längtade efter att uttrycka mig dramatiskt och läste därför vidare till dramapedagog. Därefter delade hon i tio år sin tid mellan skolan och Svenska Kyrkan där hon blev dramakonsulent och bildade dramagruppen "Salig röra". - De åren var de roligaste i mitt liv. Vi åkte till England för att hämta hem bra texter med mycket humor i och spelade sedan pjäser om existentiella frågor på skolor och fängelser. Många i den gruppen gifte sig sedan. Ulla Linder utbildade blivande präster i att tala, agera och vara frimodiga genom att spela gatuteater. - Hur vågade jag dra ut dem på Mårtenstorget? kan jag undra så här långt efteråt. Dramakunskaperna har hon haft nytta av på Lerbäckskolan där hon satt upp teater och ordnat sagoverkstad för att få barn att komma loss i sitt skrivande. Nu när Ulla Linder gått i pension och går in i "the golden age" är berättande något hon ska ägna sig mer åt. Hon och maken är med i en berättargrupp. - Jag älskar gemenskapen som berättandet skapar och som har försvunnit lite idag. Min mormor hade nio barn och de brukade "kura skymning" och berätta för varandra. Samtalets konst, att prata och lyssna på goda historier, är så berikande.

Åtta sakfrågedebatter mellan Moderaterna och Socialdemokraterna ska äga rum på olika orter runtom i landet, bland annat i Linköping.

Prognosen visade sig vara alltför pessimistisk. Moderna i Malmö kan räkna med dubbelt så många besökare i år än man trott innan öppning.

Malmö Redhawks sportchef Peo Larsson är intresserad av Rögles forward Richard Demén-Willaume.

Chris Isaak kommer till Sverige för tre spelningar. Den 1 juni blir det konsert i Filadelfiakyrkan i Stockholm. Två dagar senare är han på KB i Malmö och den 5 juni avslutas det med en spelning på Trägår·n i Göteborg. (TT)

I Lund är oppositionen missnöjd med kommunens personalpolitik. Därför lade en samlad opposition idag fram ett förslag till förbättringar. Man vill att fler ska anställas och färre ska köpas ut.

Istället för att ha gympa i en ny fin sporthall får eleverna på Bulltoftaskolan i Malmö trängas i en liten trång sal på skolan. Skolan har inte råd att hyra Kirsebergs sporthall sedan en avgift införts. Och det gör eleverna så upprörda att de idag tågade iväg till Stadshuset för att visa kommunens ledande politiker vad de tycker.

När Barnens vasalopp i år kördes för tionde gången på Stortorget i Trelleborg fanns det både riktig snö och kyla. TRELLEBORG. - Vi har köpt isskrap från ishallarna i Malmö, berättar arrangören Stellan Hellberg. Just snön höll på att stjälpa hela årets upplaga av Barnens vasalopp i Trelleborg. Strax före jul meddelade fritidsförvaltningen att de inte längre hade pengar att betala för snön och transporten av den. Men sponsorer gick in och räddade skidåkningen i sista stund och nu fanns det alltså både köpt snö till själva loppet och ett litet lager av vita flingor på marken runtom. Och för de över 400 sexåringarna som i tur och ordning fick skidor på fötterna och stavar i händerna var det en spännande upplevelse. - Jag har aldrig åkt skidor förut, berättar Emilia Miftare från Ljunggrenska skolan medan hon står i kö och väntar på sin tur att kliva upp i skidspåret. Trots att hon hade nummer 13 på magen gick hennes premiärtur riktigt bra. Hon sken i kapp med solen medan hon stakade sig runt och klarade hela varvet utan en enda vurpa. När hon kom i mål fick hon en glänsande guldmedalj runt halsen och var riktigt nöjd. - Det gick bra, konstaterade hon och kunde förklara hur skidor ska åkas. - Man håller i stavarna såhär och så gör såhär med fötterna, sade Emilia medan hon höll ut armarna och svängde med ena benet. För många av deltagarna är det både första och kanske sista gången de åker skidor. Isabelle Granelli var med på det första Barnens vasalopp för tio år sedan. Nu är hon 16 år, går på barn- och fritidsprogrammet och var en av de som hjälpte till under gårdagens lopp. Skidturen på Stortorget år 2000 minns hon knappt. - Det är suddigt men jag kommer ihåg att det var väldigt svårt. Jag hade aldrig åkt skidor innan och har inte gjort det sedan dess heller.

Fram till slutet av februari ska åtta sakfrågedebatter mellan Moderaterna och Socialdemokraterna äga rum, på åtta olika orter. Nu är lagen klara.

När Barnens vasalopp i år kördes för tionde gången på Stortorget fanns det både riktig snö och kyla. Men den spårade snön runt Sjöormen var trots det inte mer "äkta" än tidigare år. TRELLEBORG. - Vi har köpt isskrap från ishallarna i Malmö, berättar arrangören Stellan Hellberg. Just snön höll på att stjälpa hela årets upplaga av Barnens vasalopp i Trelleborg. Strax före jul meddelade fritidsförvaltningen att de inte längre hade pengar att betala för snön och transporten av den. Men sponsorer gick in och räddade skidåkningen i sista stund och nu fanns det alltså både köpt snö till själva loppet och ett litet lager av vita flingor på marken runtom. Och för de över 400 sexåringarna som i tur och ordning fick skidor på fötterna och stavar i händerna var det en spännande upplevelse. - Jag har aldrig åkt skidor förut, berättar Emilia Miftare från Ljunggrenska skolan medan hon står i kö och väntar på sin tur att kliva upp i skidspåret. Trots att hon hade nummer 13 på magen gick hennes premiärtur riktigt bra. Hon sken i kapp med solen medan hon stakade sig runt och klarade hela varvet utan en enda vurpa. När hon kom i mål fick hon en glänsande guldmedalj runt halsen och var riktigt nöjd. - Det gick bra, konstaterade hon och kunde förklara hur skidor ska åkas. - Man håller i stavarna såhär och så gör såhär med fötterna, sade Emilia medan hon höll ut armarna och svängde med ena benet. För många av deltagarna är det både första och kanske sista gången de åker skidor. Isabelle Granelli var med på det första Barnens vasalopp för tio år sedan. Nu är hon 16 år, går på barn- och fritidsprogrammet och var en av de som hjälpte till under gårdagens lopp. Skidturen på Stortorget år 2000 minns hon knappt. - Det är suddigt men jag kommer ihåg att det var väldigt svårt. Jag hade aldrig åkt skidor innan och har inte gjort det sedan dess heller.

Nu tvingas ansvariga i friluftsområdet Skrylle utanför Lund att skjuta av vildsvin på dagtid. På bara några år har svinstammen ökat lavinartat. Och den fortsätter att öka.

Inför höstens val kommer Moderaterna och Socialdemokraterna redan under februari att hålla debatter om olika sakfrågor. En av dessa dueller, om utrikespolitik, kommer att hållas i Uppsala mellan utrikesminister Carl Bildt och Socialdemokraternas talesman i utrikesfrågor, Urban Ahlin.

Prognosen visade sig vara alltför pessimistisk. Moderna i Malmö kan räkna med dubbelt så många besökare i år än man trott innan öppning.

I december 2011 blir Pågatåg Nordost verklighet. För Malmö/Lund-resenären som ska mot nordöstra Skåne innebär det en extra tågavgång i timmen.-Rent generellt är det en halvering av restiden, hela Nordostskåne krymper, säger Göran Svärd som är projektledare för Pågatåg Nordost.Totalt sett blir det tretton nya stationer i Skåne och södra Småland och banan förstärks med utbyggda mötesspår.De första trevande stegen togs av Hässleholms kommun 2007 och sedan har det gått snabbt. I dag är två regioner och elva kommuner med på tåget. -Det är inte bara nya stationer, det kommer att bli ett stort lyft för hela regionen, menar Göran Svärd.Sydvästra Skåne har fått en kraftig tillväxt tack vare förbättrade förbindelselänkar med bland annat motorvägen och Öresundstågen och nu hoppas regionrådet Pia Kinhult (m) att Pågatåg Nordost ska ge ökad tillväxt i nordöstra Skåne.-Det handlar om att faktiskt leva upp till ett av målen vi har haft, att skapa balans och binda ihop Skåne, säger Pia Kinhult.För pendlare från södra Skåne upp mot Hässleholm, Kristianstad och södra Småland lovar Göran Svärd säkrare tidtabeller och tätare avgångar. Dagens två avgångar i timmen blir till tre, tågen kommer alltså att gå var tjugonde minut.Ikväll ska avtalet undertecknas och firas innan det skickas vidare till regeringen. Senast i mars hoppas de på ett godkännande.-Så fort vi har fått okej från regeringen, kör vi igång med att bygga nya stationer, säger Göran Svärd.

Offentlig upphandling ger kommunerna bra möjligheter att ställa miljökrav på företagen. Men det är möjligheter som ofta försitts. Det visar rättssociologen Lina Wedin vid Lunds universitet i en ny avhandling om grön upphandling.Förr handlade offentlig upphandling mest om att staten skulle bli mer effektiv ur en ekonomisk synvinkel. I dag är lagen tydlig med att miljökrav kan ställas vid upphandling av olika tjänster.Ändå görs det bara i 60 procent av fallen och då ofta i form av tandlösa ja-nej-frågor av typen: "Finns miljöpolicy?"Samordningen inom kommunerna är dålig. Kompetens om miljöfrågor finns, men den förblir outnyttjad, hävdar Lina Wedin i ett pressmeddelande.Hon har i sin forskning studerat åtta kommuner och två regioner som har gjort stora upphandlingar inom byggsektorn. I samtliga fall uppgav upphandlarna brist på tid, resurser och kompetens som skäl för att miljöaspekten hamnade i bakvattnet.En annan orsak till att man inte ställde miljökrav var rädsla för att upphandlingen skulle hamna i domstol och dra ut på tiden.De kommuner och regioner som studerats är Malmö, Göteborg, Stockholm, Uppsala, Eskilstuna, Växjö, Sandviken och Varberg, Region Västra Götaland och Västerbottens landsting.<

I påsk arrangeras åter Popkollo Madame i Malmö. Nu får kvinnor över 18 en ny chans att prova rockstjärnelivet. I påsk arrangeras åter Popkollo Madame i Malmö. I år finns sångerskorna Titiyo och Cecilia Nordlund och dj:n Johanna Olofsson på plats för att inspirera och tipsa. Popkollot äger rum mellan 3 och 5 april på Arena 305 i Malmö.

Fansen gillade konserten med Depeche Mode. Men trafiksituationen vid Malmö Arena efter konserten får underkänt av Sydsvenskans läsare. Tidningens recensent Anders Jaderup var nöjd med bandets prestation. "Depeche Mode har varit i Malmö och jag gillar det", skrev han i sin recension. Och av läsarkommentarerna att döma håller Depeche Mode-fansen med. Däremot upprörs konsertbesökarna av det trafikkaos som uppstod utanför arenan när konserten var över. Många läsare har hört av sig till Sydsvenskan och vittnar om långa trafikköer, obefintlig information och oreda vid bommarna när 11 000 personer skulle ge sig hemåt. Här är ett urval av kritiska läsarkommentarer: "Att ta sig hem från Malmö Arena med Skånetrafiken var dock ingen hit. Informationen var obefintlig, det kom 2 bussar som fylldes sen kom det en ytterligare en buss efter ca 1h:s väntetid., skriver Anna. "Men de stora problemen ligger ju hos Skånetrafiken och Malmö Arena. Bussarna var så fullproppade så det knappast kan vara lagligt", tycker Henrik. "Stod i 40 minuter i kö för att komma ut från parkeringen där alla besökare skulle betala en efter en vid bommen", berättar signaturen F. "Ingen ordning, inga rader, sammanlagt 8 bommar där alla som parkerat ska sticka in sina kreditkort (41 kr p-avgift för 4 pers som vardera betalt 550 kr för konsertbiljett). 1 h bilkö ut och en blixtlåsprincip som havererade totalt.", skriver Johannes. "Fick köa 1 timme för att komma ut från parkeringen", skriver Åsa Fredriksson. "Satt fast på parkeringen i närmare en timme. Oacceptabelt!", tycker signaturen En aning uppretad. "Bussarna överfulla, kaos på parkeringen och det tog 50 minuter att få tag på en taxi", berättar Christian. Gunnel Nilsson, driftschef på P-Malmö med ansvar för parkeringarna i Hyllie, menar att man jobbar på en lösning för att allt ska flyta smidigare i framtiden. - När många ska ut exakt samtidigt från en stor parkering så tar det tyvärr tid. På Depeche Mode-konserten var det 11 000 besökare och många kom med bil. För första gången var det helt fullbelagt på Parkering Väster. Vi har inte hunnit stämma av helt med de som jobbade den dagen. Bör bilburna gäster räkna med 45 minuters kötid? - Det är inte acceptabelt med så långa väntetider. Tidigare har vi sålt biljetter manuellt också, men nu låter vi tekniken ta hand om det. Det tar bara 2 sekunder för kortläsaren vid bommen, så det bör inte bromsa upp flödet. Men vi arbetar självklart för att hitta lösningar så att det blir smidigare i framtiden. Finns det några planer på att märka upp parkeringsplatserna? - Parkering Öster är en tillfällig parkering. Därför har det inte gjorts några markeringar. På Parkering Väster kommer det vara lättare att hitta sin bil när parkmiljön är mer uppväxt. Vi diskuterar med fastighetskontoret om möjliga skyltningar.

Franska Faïza Guène har släppt sin tredje roman - en mordgåta om människorna längst ut på pendeltågslinjen. Malmö stadsbibliotek. Faïza Guène talar om sin bok "Sista beställningen på Balto". En fransk kvinna i publiken säger att hon tyckte mycket om den, men att hon fick ringa sin dotter och be henne översätta: Vad betyder lol? - Jag ska visa. Lol (laughing out loud) är så här, säger Faïza Guène och småskrattar. Mdr, mort de rire, är så här. Hon simulerar ett gapflabb. - Man måste veta när man ska använda vad. Faïza Guène har ett absolut gehör för hur folk pratar: om det så är struliga tonåringar, snipiga socialtanter eller livströtta män. Hon debuterade som 19-åring med humoristiska ­"Kiffe ­Kiffe Demain" om Dorias liv i Parisförorten, och i den nya boken drar hon full nytta av sin känsla för karaktärer. Den är en mordgåta där åtta personer berättar sin version av vad som hände på baren Balto i Joigny-Les-Deux-Bouts. En fiktiv håla längst ut på pendellinjen, och en lek med ord: joindre les deux bouts betyder ungefär "få det att gå ihop". Det är just vad personerna i boken inte klarar av. - Det tar kanske 45 minuter att ta sig ut dit från centrala Paris, men det viktigaste är det mentala avståndet till resten av världen. När man passerar de här små kommunerna med tåg, så tänker man: Vad händer egentligen här? Jag ville skriva om det som på ytan verkar vara allra mest banalt. Guène slog igenom närmast av en slump: en lärare på en kreativ workshop skickade hennes bokmanus till sin syster, som jobbade på förlaget Hachette. Succé och 24 översättningar följde - men Faïza Guène säger att hon mest var glad över att kunna ställa en bok med sitt eget namn på ryggen i sina föräldrars bokhylla. Hon känner inget mäktigt kall eller någon brinnande längtan att uttrycka i ord - hon skriver för att det är roligt och för att hon kan försörja sig på det. Men hon säger att hon allt mer ser en uppgift för sig själv: - Att ge en röst åt det vi kallar "les petits gens", på franska betyder det folk som du och jag. Att ta historier från det verkliga livet, och genom dem prata om viktiga samhälleliga teman. Ofta när hon är utomlands får hon höra av förläggare att franska böcker knappt översätts längre. Det mesta av den franska litteraturen berör inte människor, säger hon. - Den är väldigt fransk, parisisk, egoistisk, narcissistisk. Den litterära eliten skriver om sina egna liv men helt utan generositet. Jag är knappast den enda som tycker att den franska litteraturen av idag är lite snobbig. Sedan upploppen 2005 som satte ­fokus på situationen för förortens fattiga har klyftorna i Frankrike blivit ännu djupare, säger Faïza Guène. Debatten har blivit mer polariserad och våldsam, rädslan och föraktet större. Och politikerna, menar hon, spär på allt detta. Det finns just nu ett lagförslag om att kvinnor som bär nikab på gatan ska dömas till 750 euro i böter. - Redan nu skulle jag inte ha rätt att gå till skolan så här, säger hon och pekar på sin egen slöja. Redan det är allvarligt för mig. Det är viktigt att säga det rakt ut: man pratar om integration, men det verkliga problemet för Frankrike handlar om islam. Man säger att "ni får stanna här, vi gillar er om ni efterliknar oss". Man försöker sudda ut skillnaderna. För mig är ­assimilation inte demokratiskt. En kvinna med två McDonald’s-­ballonger i händerna kommer in i hotel­lobbyn där vi gör intervjun. Hon frågar om vägen till den arabiska frisören och känns som tagen direkt ur en av Faïza Guènes romaner. Alla i din bok är väldigt roliga. Är folk så roliga i verkligheten tycker du? - Nja, men det handlar om ett sätt att se människor. Att se det komiska i situationer. Humor är en ­nyckel i ­livet. Det är en del av intelligensen, tycker jag.

Kommunen och butiksägarna i Landskrona går nu ut i en kampanj för att få ner butiksrånen. Landskrona är en av de kommuner i Skåne som är hårdast drabbade av butiksrån, och därför ska butikskunderna förmås att betala med kort istället för med kontanter.

Matteläraren Per Cederstam kämpar för att få fler elever på yrkesprogram att läsa vidare efter gymnasiet. Det fick han 150 000 kronor för, mitt under en mattelektion. I klassrummet sitter eleverna bänkade med laptops framför sig. Den vita tavlan är fylld av siffror och linjer. Per Cederstam har precis påbörjat måndagens första mattelektion på friskolan NTI gymnasiet i Malmö när det knackar på dörren. I takt med att eleverna applåderar går det upp för honom att han tilldelats ett stipendium på 150 000 kronor för sitt arbete. - Wow, vilket lyft för mig och för hela skolan, utbrister han. "Årets pristagare har öppnat en ny värld för elever från miljöer där högre studier vanligtvis inte ses som självklara", skriver Gleerups Utbildning i motiveringen. Pengarna får han använda till vad han vill. Per Cederstam är civilingenjör i grunden och har bara arbetat som lärare i fem år. Hemligheten, säger han, är att han utgått från elevernas verklighet. På NTI-gymnasiet har många eleverna ett brinnande datorintresse. - Många lägger mycket tid på att spela datorspel. Det gäller att knyta deras verklighet till undervisningen, till exempel genom att visa att Tetris är ett typiskt matte B-problem. Bland de datorspelintresserade eleverna kan det handla om att väcka tanken att de själva skulle kunna göra ett spel, fast bättre. Emil Sydvart, 18 år, läser sista året på Elprogrammet. - Jag var helt inne på att syssla med datorer när jag sökte hit. Under skolans gång har jag bestämt mig för att bli ingenjör. Drömmen är att hitta en datorlösning på ett samhällsproblem. Att utnyttja elevernas intressen och vardag som språngbräda in i matematiken går att göra på alla yrkesprogram, oavsett inriktning, menar Per Cederstam. - Matte handlar väldigt lite om att räkna. På mina lektioner vill jag få eleverna att tänka.

Förhandlingarna mellan Spyker Cars och General Motors om Saab Automobile handlar bland annat om hur finansieringen av köpet ska lösas.Nu dementerar den holländske investeraren och mångmiljardären Marcel Boekhoorn att han skulle vara en av finansiärerna.

Helsingborgs stadsteater säger upp tjugotvå personer. Malmö stadsteater gör sig av med sin dramaturg. Finanskrisen har nått kulturen. Beskeden om nerdragningar och besparingar inom kulturen i regionen blir allt fler. Helsingborgs stadsteater säger upp tjugo anställda, MSO i Malmö begär en miljon kronor extra, Kulturen i Lund återinför entréavgift till parken och Malmö stadsteater har inlett ett sparprogram. Det allt mer ansträngda ekonomiska läget beror inte på att människor drar ner på sin kulturkonsumtion. Några sådana tecken har inte Jesper Larsson, en av de båda cheferna på Malmö stadsteater, märkt: - Men tyvärr är biljettintäkterna en så liten del av vår ekonomi. Det är inte så att vi får in en massa pengar som kan täcka det underskott som uppstår när inte bidragen räknas upp tillräckligt. När kommunerna måste spara går det ut över alla verksamheter och kulturen är inget undantag. - Offentligt finansierad verksamhet ligger ofta lite efter näringslivet, det är först nu som vi på allvar märker av finanskrisen, säger Jesper Larsson. I Malmö har alla verksamheter ett sparbeting på 1,4 procent för 2009 och lika mycket i år. Enligt Anna Lyre­vik, tf kulturchef, måste alla verksamheter nu stramas åt: - Men om det bara blir tillfälligt och inte pågår i flera år så ska det gå bra. Det blir inga jättekraftiga effekter men det blir lite svårare att utveckla verksamheterna just nu. Även i Lund har politikerna beordrat besparingar. Kultur- och fritidsförvaltningen ska spara 7,2 miljoner kronor och det får bland annat konsekvenser för ­teaterbesökarna när Lunds teaterförening tvingas dra ner på antalet gästspel på stadsteatern med cirka tio föreställningar. Kulturförvaltningen i Helsingborg - med ansvar för bland annat Dunkers kulturhus, Sofiero, Fredriksdal och biblioteket - har några hundratusen kronor mindre att röra sig med än de hade i fjol. Kulturaktiebolagen i Helsingborg, stadsteatern och konserthuset, sorterar direkt under fullmäktige och får en uppräkning av sina anslag med 1,3 procent. Men ett generellt sparbeting dras ifrån och stads­teatern får därmed istället en total uppräkning från staden på 0,76 procent, vilket inte motsvarar kostnadsökningarna. - Hela staden har det tufft som en följd av finanskrisen. Men vi har trots allt ett bra utgångsläge, säger ekonomidirektören i Helsingborg, Ulf Krabisch.

Laguppställningarna är klara för de nationella sakfrågedebatter som Moderaterna och Socialdemokraterna ska ha fram till slutet av februari. Bland de åtta duellerna, på lika många platser i landet från Umeå i norr till Malmö i söder, märks en mellan landstingsrådet Filippa Reinfeldt och förra socialministern Ylva Johansson i Örebro, om välfärd och sjukvård, samt en i Malmö om ekonomin mellan finansminister Anders Borg och hans utmanare till posten i oppositionen, Thomas Östros.

Här är vårens och sommarens svenska filmpremiärer. Miss Kicki Drama om mor som tar med sig sin 16-åriga son till Taiwan för att träffa hennes internet­ragg, Mr Chang. Håkon Lius regidebut vann pris på Asiens mest prestigefyllda filmfestival i Pusan i Sydkorea. Premiär 5 februari. Farsan Josef Fares första komedi sedan "Kopps", med pappan Jan Fares i huvudrollen som Farsan som jagar en ny kvinna. Även Fares-veteranen Torkel Petersson har en stor roll. Premiär 12 februari. Sebbe Babak Najafis regidebut handlar om 15-åriga Sebbe som bor med sin mamma i en trång lägenhet. Filmen är uttagen till filmfestivalen i Berlin. Premiär 12 mars. Eastern Plays Svenskbulgariska samproduktioner ser vi inte särskilt ofta. Kalem Kalevs film utspelar sig i Sofia och skildrar två bröder som förlorar kontakten: den ena bli nynazist, den andra försöker rädda en turkisk familj. Deltog i en sidosektion i Cannes förra året. Premiär 12 mars. Änglavakt Regissören Johan Brisinger och Michael Nyqvist gjorde succé med "Underbara älskade" - nu är de tillbaka med ett drama om ett par som lär känna en gåtfull främling. Premiär 19 mars. Familia Dokumentärfilmaren Mikael Wiström har under trettio år följt en fattig familj i Peru. "Familia" är den tredje filmen i serien. Av Mikael Wiström och Alberto Herskovits. Premiär i mars. Kommissarie Späck I sommar läggs Beck-serien med Peter Haber ner efter 13 år. I den här senkomna parodin signerad Fredde Granberg samarbetar kommissarie Späck och Grünvald Karlsson med supersnuten Irene Snusk. I rollerna märks Leif Andrée, Cecilia Frode, Johan Hedenberg, Ulf Malmros, Markoolio, Kjell Bergqvist och Per Morberg. Premiär 2 april. Blood Calls You Dokumentär där filmaren Linda Thorgren söker ett svar på varför hon hamnade i en relation med våld och misshandel. Premiär 9 april. Beck - Levande begravd Harald Hamrell regisserar sista fallet för Beck. En seriemördare som begraver offren levande härjar i Stockholm. Peter Haber, Mikael Persbrandt och Ingvar Hirdwall medverkar som vanligt. Premiär 23 juni. För kärleken En berättelse som väver samman fyra skilda livsöden, med "Dödligt vapen"-stjärnan Danny Glover. Othman Karims film är inspelad i Malmö och gick tidigare under titeln "Dear Alice". Premiär 9 juli. Bröderna Karlsson Kjell Sundvall regisserar Björn Bengtsson, Tuva Novotny, Jessica Zandén och Johan Rabaeus i en komedi om två enäggstvillingar som skiljs åt vid födseln. Den ene blir lantis i Norrland, den andra advokat på Stureplan. Premiär 30 juli. Alla premiärdatum är preliminära.

Det har varit hårt publiktryck på Moderna i Malmö under museets premiärmånad. Museet invigdes den 26 december och har sedan dess lockat över 28 300 besökare. Man hade räknat med 50 000 besökare på ett helt år. (TT)

I Helsingborg efterlyser lasarettets neonatalavdelning, den där för tidigt födda barn vårdas, bröstmjölk. Den håller nämligen på att ta slut.

Vinterkräksjukan som har slagit hårt mot sjukhusen i Lund och Malmö har nu också nått Nordvästskåne. En avdelning med 17 patienter är stängd på lasarettet i Helsingborg och på fler avdelningar både där och i Ängelholm finns misstanke om smitta.

2 000 av Eons abonnenter i Staffanstorp har kallt i sina bostäder på tisdagsmorgonen. Anledningen är att fjärrvärmen legat nere under natten.

Vinterkräksjukan som har slagit hårt mot sjukhusen i Lund och Malmö har nu också nått Nordvästskåne. En avdelning med 17 patienter är stängd på lasarettet i Helsingborg och på fler avdelningar både där och i Ängelholm finns misstanke om smitta.

Det har varit hårt publiktryck på Moderna i Malmö under museets premiärmånad. Museet invigdes den 26 december och har sedan dess lockat över 28 300 besökare. Man hade räknat med 50 000 besökare på ett helt år. (TT)

Det har varit hårt publiktryck på Moderna i Malmö under museets premiärmånad. Museet invigdes den 26 december och har sedan dess lockat över 28 300 besökare. Man hade räknat med 50 000 på ett helt år, uppger Sveriges Radios "Kulturnytt".

Nu tvingas ansvariga i friluftsområdet Skrylle utanför Lund att skjuta av vildsvin på dagtid. På bara några år har svinstammen ökat lavinartat. Och den fortsätter att öka.

I dag är det precis en månad sedan Moderna museet i Malmö öppnade och premiärmånaden lockade många fler än museet själv gissat på. (Kulturnytt)

Datorer till alla datorlösa Malmöelever. Tusen nya ungdomspraktikplatser. Det är två av inslagen när den rödgröna majoriteten satsar 137 miljoner kronor. MALMÖMed en tillfällig budgetförstärkning för 2010 satsar den styrande majoriteten, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, 137 miljoner kronor på främst barn och ungdomar. - Det vi lärde oss av krisen på 1990-talet är att barn och ungdomar drabbas hårdast. Med dessa insatser vill vi skydda dem, säger kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S). Kampen mot ungdomsarbetslösheten får 50 miljoner kronor. Bland annat ska kommunen erbjuda 1"‰000 nya ungdomspraktikplatser. - Det ska vara en per tjugonde anställd. Vi utmanar näringslivet att göra det samma, säger han. Alla unga som vill ha sommarjobb inom kommunen ska få det. Dessutom höjs timlönen med tio kronor. För att höja betygen satsas 30 miljoner kronor på IT i skolan. Med start till hösten ska alla Malmöelever som inte har en dator hemma få låna en av kommunen. - Vi har tittat på engelska studier som visar att de som har svårast i skolan, framför allt unga pojkar, får bättre resultat med hjälp av datorer. Det här är ett kraftfullt verktyg. Malmö ska bli bäst på IT i skolan, säger Ilmar Reepalu. Åtta miljoner kronor satsas på att rusta upp stadens mest slitna skolgårdar. - Elever och personal ska få vara med och gestalta miljön. Det rör sig om tio tolv skol- och förskolegårdar, säger Lari Pitkä-Kangas (MP), stadsekologikommunalråd. Förslaget kan klubbas av kommunfullmäktige den 28 januari. Satsningen finansieras till stor del genom pengar från regeringen. - Det är bra att alliansregeringen sett till att ge kommunerna extra stöd och jag tycker också det är riktigt att satsningen sker på just barn och ungdomar. Det är främst denna grupp som känt av vänsterkartellens besparingar under det gångna året. - Jag är kritisk mot att kommunen nu gör dessa engångssatsningar, utan att för den skull konkretisera vad pengarna skall resultera i. Vi har tidigare sett hur skolsatsningar på 148 miljoner kronor inte på något sätt påverkat kunskapsresultaten i skolan. Förtroendekapitalet när det gäller vänsterkartellens skolsatsningar är minst sagt lågt. Någon gång borde även Ilmar Reepalu lära sig av sina misstag, säger hon i en kommentar.

En lastbil nytankad med tusen liter diesel började brinna på tisdagsmorgonen på E6:an norr om Lomma. Motorvägen var stundtals helt stängd förbi platsen.

Kunder har svikit. Företag har försvunnit. Nu går kommunen in med pengar i Handelsplats Center Syd. Kommunen är orolig för att jobben försvinner. Därför bildar de tillsammans med fastighetsägare och handlare en ekonomisk förening. På torsdag väntas kommunstyrelsen besluta att gå in med som mest 600"‰000 kronor om året i tre år. - Vi förväntar oss att få tillbaka ett Center Syd som kommer igång och blomstrar, säger kommunalråd Pia Almström (M). Handelsområdet Center Syd ses som den största privata arbetsplatsen i Kävlinge. Här arbetar 1200 personer. Men fastigheter som gapar tomma och lokaler som väntar på hyresgäster har synts de senaste åren. Problemen började enligt kommunen när E"‰6 byggdes om 2007 och kunderna började välja andra köpcentrum. - Det var också en olycklig tajmning att den ekonomiska krisen kom just när de var i färd med att sätta igång igen. Men den senaste tiden tycker jag att det har varit mer folk där. På Center Syd är centrumchefen Peter Mathiasson glad över politikernas intresse. - Jättepositivt att företag, hyresgäster och kommunen går ihop för att verka för utvecklingen av Center Syd. Föreningen ska anställa en person som sköter företagens gemensamma frågor. Det kan till exempel handla om marknadsföring tillsammans. - Vi ska också fundera över vilket namn handelsplatsen ska ha. Center Syd är ett väl inarbetat varumärke men det blir upp till föreningen att besluta om det ska användas för hela området. Vad kan ni göra med kommunen som ni inte kunde utan den? - Det handlar framförallt med att jobba med fysiska frågor på hela handelsplatsen som logistik och vägar. Att stödja enskilda näringsidkare är förbjudet enligt kommunallagen. Men på kommunen ser man inte något problem med samarbetet. -"‰Nej, jag uppfattar det inte så. Det här är det sätt som regioner och kommuner kan stötta näringslivet. Kommunen är fastighetsägare i området så vi har ett intresse där. Men framförallt vill vi säkra arbetstillfällen och skapa nya, säger näringslivs- och turismchef Mats Rosén. Kävlinge kommun har sneglat på Malmö citysamverkan där Malmö stad bidrar med en tredjedel av vad fastighetsägarna och handlarna går in med. Samma regler ska gälla i Kävlinge. Men för att inte trampa någon företagare på tårna öppnar kommunen för fler liknande samarbeten. Ett principbeslut ska fattas som säger att kommunen kan medfinansiera organisationer för fastighetsägare och näringsidkare. Bidraget kan maximalt vara 50 procent av vad övriga betalar.

Vid 3-tiden i natt slutade värmepumparna att fungera. Avbrottet drabbade hela Eons fjärrvärmenät i Staffanstorp. - Vid femtiden fick vi igång pumparna igen, säger Anna Nystedt, kommunikationschef för Eon Värme till Sveriges Radio Malmö. Enligt henne är orsaken till avbrottet okänd. - En tidig morgondusch kommer inte att kännas skön. Först vid 8-9-tiden på morgonen kan boende i Staffanstorp räkna med att ha värme i elementen och varmvattnet tillbaka. Innan dess är det kalldusch som gäller...

Besökarna strömmar till Moderna museet i Malmö. Ledningen för museet hade hoppats på 50 000 på ett år. Bara första månaden kom 28 323 stycken.

Om inte sjuka kan komma till vården kan doktorn komma hem. Den möjligheten finns sedan snart ett år i Skåne, men för få besök har blivit beställda. Sydsvenskan har följt med en hembesöksläkare ut på uppdrag. - Blås, blås, blås, fortsätt blåsa. Allmänläkaren Mats Swensson hjälper distriktssköterskan Agneta Zetterwall att få igång en av de blekgröna Saabbilarna som fungerar som hembesöksbilar. Alkolåset har nyligen installerats, och det tar en stund innan de får igång bilen. - Men visst är det bra att vi inte kör fulla, skojar Mats Swensson, som har arbetat för Caremas hembesöksbilar sedan i april förra året. Tidigare var han läkare på en vårdcentral. - Det är otroligt roligt att åka hem till folk och träffa patienter i deras miljö. Ofta får man också en bättre uppfattning om hur de har det än vad man får på vårdcentralen. Ett av besöken den här dagen är hos Allan Albrektsson, en äldre man som fått en svullnad och ett sår på ena benet. Mats Swensson undersöker honom, och konstaterar att det kan vara en blodpropp, men att det inte kan avgöras utan ett blodprov. Han måste skickas in till akutmottagningen. - Det var ju synd att han var tvungen att åka in till sjukhuset. Man vill ju gärna kunna börja behandlingen direkt, men ibland behövs det fler undersökningar, säger Mats Swensson. Allan Albrektsson tycker ändå att det var smidigt att han slapp ta sig till vårdcentralen. - Jag blev lite förvånad när de sa att en doktor kunde komma hem. Jag hade inte hört talas om att det gick, säger han. I bilen igen. Bilens gps ska programmeras med rätt adress för nästa besök. Utan navigator hade det blivit många felkörningar. Fast det händer att tekniken fallerar. I det här fallet leds hembesöksbilen in på en parkeringsplats vid Malmö arena och sedan på en lång runda runt stan. Carema har fått hård kritik, från vårdboenden och privatpersoner runt om i Skåne, för att det tar för lång tid innan läkarna kommer. Hembesöksbilarna är för få, har det hörts i debatten. Mats Swensson tror att det går att planera rutterna bättre och begränsa tidstjuvar, exempelvis felkörningar. Men det stora problemet är att för få besök beställs. Då kan inte Carema sitta med stillastående bilar och vänta. Just nu är det två bilar som rullar på dagar och kvällar och en på nätterna - i hela Skåne. - På kvällar och helger kan det vara stor belastning, håller Mats Swensson med om. - Men det är ju en ekonomisk fråga. Man måste ju lägga gränsen någonstans och regionen har väl tyckt att det ska vara så. Oftast blir han mycket väl bemött, tycker han. Men visst märks det att personal på vårdboenden ibland är irriterade på väntetiderna. - De förstår att det är en organisationsfråga, och inte något som vi kan påverka. Ibland tycker de inte om det, och då uttrycker de sin besvikelse, men det har de ju all rätt att göra. Patienterna är i regel äldre personer som har svårt att ta sig till sjukhuset. - De vet att de blir liggande i timmar om de kommer in på akuten. Då är det ju bättre att de väntar hemma istället. Den här dagen har hembesöksbilen flera uppdrag i Malmö. Ett besök hos en äldre dam väntar, och ett på ett vårdboende. Dessutom ska läkaren konstatera två dödsfall - ett hemma hos en privatperson och ett polisärende. Mats Swensson ringer ett par samtal från bilen och bestämmer sig för att lägga om rutten. - Vi måste försöka prioritera polisärendena, annars låser vi flera viktiga personer hemma hos folk. Nu återstår bara att hitta en parkeringsplats i centrala Malmö och att betala parkeringsavgiften. Ibland struntar de i det, och det har hänt att de har fått böter, berättar Mats Swensson, men de måste han betala själv. - Fast det är inte det dummaste jag har gjort, avslöjar han och berättar om den gången när han tankade Saaben med bensin. Eftersom den går på diesel var det bara att försöka hitta en bärgningsbil och en kvällsöppen verkstad som kunde tömma tanken. Läkarna sitter sällan "‰bakom ratten själva. Sjuksköterskorna får agera chaufförer, medan läkarna pratar "¨i telefon. Under bilresan gäller det för läkaren att skriva ned vad man gjorde hos den förra patienten, samtidigt som information ska tas in om nästa patient. Under tiden brukar det också ringa på någon av de två telefonerna. Ofta är det distriktssköterskor som vill få råd om de ska skicka in en sjuk åldring till akuten eller beställa en hembesöksbil. - När vårdcentralerna har stängt har de inte någon annan att ringa och då ringer det i princip konstant, berättar Mats Swensson. Bilresorna runt om i Skåne märker han inte så mycket av. Ibland vet han inte ens var de befinner sig när de kommer fram. - Jag jobbar hela resorna, men det blir väldigt effektivt på så sätt. Några längre matraster finns inte tid för. - Det blir på macken, när vi tankar. Då passar vi på att äta.

Som vi berättat tidigare i Upplandsnytt väcktes ju inga åtal för våldsamt upplopp vid oroligheterna i södra Uppsala i höstas. I Göteborg och Malmö har man också tampats med stenkastning och bilbränder förra året, och inte heller lyckats åtala de som ligger bakom.

Polisen Janna Davidson var med när en psykiskt sjuk man sköts ihjäl i samband med en polisinsats i Böste för ett år sedan. Hon anser att polisen agerade för snabbt. - Det här ärendet var inte bra och jag har dåligt samvete över att det gick som det gick. När Sydsvenskan träffar Janna Davidson, som är inne på sitt fjärde år som polisassistent i Malmö, är hon noga med att syftet med kritiken inte är att hänga ut någon enskild. - Det här handlar inte om att peka ut någon kollega eller skylla på någon. Det vore inte rättvist att göra det. Jag vill ha en självkritisk diskussion om hur vi inom poliskåren ser på människor. Söndagen den 25 januari 2009 jobbar Janna Davidson kväll. Hon och kollegorna får reda på att en 57-årig man nyss ringt in och hotat att begå självmord och att döda eller skada poliser om de kommer i närheten. Janna Davidson känner väl till namnet och adressen från en tidigare insats. Den gången räckte det med att de höll fast honom för att kunna föra honom till sjukhuset. Janna Davidson är lugn när de nu återigen är på väg för att tvångsomhänderta mannen. Polisens insatsstyrka piketen är med och hon vet att de har den expertis som behövs för att klara av den här typen av situationer. Vid en närliggande bensinstation läggs taktiken upp. Om mannen är passiv, om han exempelvis ligger ner, ska de bara gå in. Är han aktiv på något sätt ska de i stället avvakta. Det är runt midnatt och ödsligt runt det lilla fritidshuset. Janna Davidson intar sin position på baksidan av byggnaden. - Där finns ett fönster och jag ser att mannen sitter i en fåtölj och det verkar som han tittar på tv. Sedan går det väldigt fort. -"‰Plötsligt hör jag något i stil med "Polis, släpp kniven" och sen hör jag skottlossning. Mannen avlider innan ambulansen kommer dit. Janna Davidson försöker sedan få reda på vad som egentligen hände, men får inget svar. Inte heller på mötet som hålls i polishuset i Trelleborg direkt efteråt. - Återsamlingen var väldigt ytlig. Det ställdes några frågor om hur jag upplevde det och jag ställde de frågor som jag hade, men fick inga bra svar. Dödsskjutningen tog hårt på henne. - Jag var helt förtvivlad. Jag kände att det inte hade gått rätt till. Det motsvarade inte min bild av hur man ska lösa en sådan situation. Hon frågar sig varför de inte provade att ringa mannen eller förhandla med honom via en släkting eller någon annan. - Det fanns också beslut från länsvakthavande befäl att tårgas fick användas. Jag som stod på baksidan hade kunnat gå fram och knacka på fönstret. De andra hade då kunnat gå in och överrumpla honom med exempelvis tårgas. Men allt det där utgår jag ju ifrån att man redan hade tänkt på. Av någon anledning agerade de för snabbt, anser hon. - Vad jag vet skar han sig inte i armen eller liknande som gjorde att vi var tvungna att gå in. Vi hade tiden på vår sida men vi utnyttjade inte det. Hon skulle vilja vrida tillbaka klockan där hon fick en ny chans att på något sätt påverka utgången. Men samtidigt hade varken hon eller de andra lokala poliserna möjlighet att påverka det taktiska arbetet. De skulle bara hålla sina positioner. - Jag tänkte inte ens på att jag borde ha agerat annorlunda eftersom det kändes som att situationen var i trygga händer. Efter händelsen skrev hon ett två sidor långt brev till ansvarig för piketen. Hon fick som svar att det var bra skrivet och att de skulle titta på det. Men ingenting hände. Janna Davidson upplevde det som att 57-åringens människovärde hade reducerats under ärendets gång. Hon tror att det spelade roll att polisen skickats till adressen flera gånger tidigare. - På något sätt gick han från att vara en hjälpsökande man till att bli kriminell trots att han inte förekom i polisens register utöver någon trafikförseelse eller så. Efteråt pratade man om honom som att han hade ringt och hotat polisen då han ringde 112. Men jag tolkade det inte som att hans aggressivitet var riktad mot oss. Han ringde in för att han mådde dåligt. Att hota polisen var hans strategi och vi spelade honom rakt i händerna. Janna Davidson vill se en förändrad och mer kritisk diskussion om hur poliskåren ser på och beter sig mot psykiskt sjuka människor. Hon föreslår en fortbildning i etiskt förhållningssätt och att de tar hjälp av en coach specialiserad inom bland annat mänskliga rättigheter för att reflektera över vad som definierar en god människosyn och alla människors lika värde. - Vår arbetsgivare har en ambition att ta tag i frågan. Det ser man ju bara på hur mycket pengar som satsas på värdegrundsarbetet. Men man har fortfarande inte närmat sig kärnan i problemet. Hon tycker att poliser och andra yrkesgrupper som har rätt att inskränka personers fri- och rättigheter borde fundera över vad man måste göra, inte bara har rätt till. Något som hon själv har kommit till insikt om under alla ingripanden, en del mindre lyckade. - Vi får aldrig bli robotar som bara lyder order. De som fattar beslut kan också göra felbedömningar. Jag tror att ett kritiskt förhållningssätt bara är till nytta. Det är också då idéer och alternativa förslag föds. Det är livsviktigt, särskilt i polisyrket där vi har så mycket makt att påverka människors liv.

Polisen Janna Davidson var med när en psykiskt sjuk man sköts ihjäl i samband med en polisinsats i Böste för ett år sedan. Hon anser att polisen agerade för snabbt. - Det här ärendet var inte bra och jag har dåligt samvete över att det gick som det gick. När tidningen träffar Janna Davidson, som är inne på sitt fjärde år som polisassistent i Malmö, är hon noga med att syftet med kritiken inte är att hänga ut någon enskild. - Det här handlar inte om att peka ut någon kollega eller skylla på någon. Det vore inte rättvist att göra det. Jag vill ha en självkritisk diskussion om hur vi inom poliskåren ser på människor. Söndagen den 25 januari 2009 jobbar Janna Davidson kväll. Hon och kollegorna får reda på att en 57-årig man nyss ringt in och hotat att begå självmord och att döda eller skada poliser om de kommer i närheten. Janna Davidson känner väl till namnet och adressen från en tidigare insats. Den gången räckte det med att de höll fast honom för att kunna föra honom till sjukhuset. Janna Davidson är lugn när de nu återigen är på väg för att tvångsomhänderta mannen. Polisens insatsstyrka piketen är med och hon vet att de har den expertis som behövs för att klara av den här typen av situationer. Vid en närliggande bensinstation läggs taktiken upp. Om mannen är passiv, om han exempelvis ligger ner, ska de bara gå in. Är han aktiv på något sätt ska de i stället avvakta. Det är runt midnatt och ödsligt runt det lilla fritidshuset. Janna Davidson intar sin position på baksidan av byggnaden. - Där finns ett fönster och jag ser att mannen sitter i en fåtölj och det verkar som han tittar på tv. Sedan går det väldigt fort. -"‰Plötsligt hör jag något i stil med "Polis, släpp kniven" och sen hör jag skottlossning. Mannen avlider innan ambulansen kommer dit. Janna Davidson försöker sedan få reda på vad som egentligen hände, men får inget svar. Inte heller på mötet som hålls i polishuset i Trelleborg direkt efteråt. - Återsamlingen var väldigt ytlig. Det ställdes några frågor om hur jag upplevde det och jag ställde de frågor som jag hade, men fick inga bra svar. Dödsskjutningen tog hårt på henne. - Jag var helt förtvivlad. Jag kände att det inte hade gått rätt till. Det motsvarade inte min bild av hur man ska lösa en sådan situation. Hon frågar sig varför de inte provade att ringa mannen eller förhandla med honom via en släkting eller någon annan. - Det fanns också beslut från länsvakthavande befäl att tårgas fick användas. Jag som stod på baksidan hade kunnat gå fram och knacka på fönstret. De andra hade då kunnat gå in och överrumpla honom med exempelvis tårgas. Men allt det där utgår jag ju ifrån att man redan hade tänkt på. Av någon anledning agerade de för snabbt, anser hon. - Vad jag vet skar han sig inte i armen eller liknande som gjorde att vi var tvungna att gå in. Vi hade tiden på vår sida men vi utnyttjade inte det. Hon skulle vilja vrida tillbaka klockan där hon fick en ny chans att på något sätt påverka utgången. Men samtidigt hade varken hon eller de andra lokala poliserna möjlighet att påverka det taktiska arbetet. De skulle bara hålla sina positioner. - Jag tänkte inte ens på att jag borde ha agerat annorlunda eftersom det kändes som att situationen var i trygga händer. Efter händelsen skrev hon ett två sidor långt brev till ansvarig för piketen. Hon fick som svar att det var bra skrivet och att de skulle titta på det. Men ingenting hände. Janna Davidson upplevde det som att 57-åringens människovärde hade reducerats under ärendets gång. Hon tror att det spelade roll att polisen skickats till adressen flera gånger tidigare. - På något sätt gick han från att vara en hjälpsökande man till att bli kriminell trots att han inte förekom i polisens register utöver någon trafikförseelse eller så. Efteråt pratade man om honom som att han hade ringt och hotat polisen då han ringde 112. Men jag tolkade det inte som att hans aggressivitet var riktad mot oss. Han ringde in för att han mådde dåligt. Att hota polisen var hans strategi och vi spelade honom rakt i händerna. Janna Davidson vill se en förändrad och mer kritisk diskussion om hur poliskåren ser på och beter sig mot psykiskt sjuka människor. Hon föreslår en fortbildning i etiskt förhållningssätt och att de tar hjälp av en coach specialiserad inom bland annat mänskliga rättigheter för att reflektera över vad som definierar en god människosyn och alla människors lika värde. - Vår arbetsgivare har en ambition att ta tag i frågan. Det ser man ju bara på hur mycket pengar som satsas på värdegrundsarbetet. Men man har fortfarande inte närmat sig kärnan i problemet. Hon tycker att poliser och andra yrkesgrupper som har rätt att inskränka personers fri- och rättigheter borde fundera över vad man måste göra, inte bara har rätt till. Något som hon själv har kommit till insikt om under alla ingripanden, en del mindre lyckade. - Vi får aldrig bli robotar som bara lyder order. De som fattar beslut kan också göra felbedömningar. Jag tror att ett kritiskt förhållningssätt bara är till nytta. Det är också då idéer och alternativa förslag föds. Det är livsviktigt, särskilt i polisyrket där vi har så mycket makt att påverka människors liv.

Utredningen av en smugglarliga tyder"¨på att ledaren är en man som knyts till den gård i Skåne där ett dubbelmord ska ha ägt rum. SKÅNE. I maj 2009 slog tullen till mot en smugglartransport i Malmö. Cigaretter för minst 4 miljoner kronor hade fraktats från Polen i lönnlådor som till det yttre verkade innehålla industriglas. Enligt brottsutredningen var det en tullkriminalare som närmast av en händelse upptäckte smugglarbilen, kallade på förstärkning och följde efter till en lagerlokal på Industrigatan. Sex personer greps, bland dem flera polska transportörer och chaufförer, men också lagerinnehavaren och en 45-åring från Landskrona. Flera av männen fick fleråriga fängelsestraff. Men så i december, inför rättegången i hovrätten, fick en av advokaterna information om att tullen hela tiden varit beredd på leveransen - någon hade skvallrat om transporten. Ytterligare bekräftelse fanns i ett dokument i det utredningsmaterial åklagaren inte skickade in till rätten. - Det hade inte påverkat straffet för min klient om det blev känt att det fanns en källa, men att man mörkar detta lägger en skugga över hela utredningen, säger advokat Carl-Ebbe Tuwezén till Sydsvenskan. I ett åklagardokument från början på januari, som Sydsvenskan läst sägs att det varit ett "källdrivnings- och spaningsärende". Och tullkriminalens chef anser att det "inte förekommit någon bevisprovokation eller något som liknar brottsprovokation". Tullen förnekar alltså att man skulle ha lurat smugglarna i en fälla, och bekräftar indirekt att det som bland kriminella kallas för tjallare ledde dem på spåret. 45-åringen från Landskrona var tullens huvudspår, visar flera handlingar. I bakgrundsmaterialet nämns att han misstänks för inblandning i grov narkotikasmuggling. Och bland mannens tillhörigheter hittades uppgifter som knyter honom till en 43-årig norrman som fram till i höstas var skriven på mordgården mellan Genarp och Dalby. 43-åringen är dömd för mångmiljonbedrägerier i Norge via en stiftelse som i praktiken fungerade som en maffiaorganisation, med indrivare och våldsmän bland de anställda. Enligt norska polisens misstankar är han en ledande smugglar-boss. Att ärendet är känsligt framgår av att alla de misstänkta i cigarettärendet är fortsatt häktade i väntan på domen i hovrätten. De har fulla restriktioner i kontakterna med omvärlden - de kan alltså inte kommunicera med någon utan åklagarens tillåtelse. Sydsvenskan har bett om polisens svar på om hämnd på tjallare är ett möjligt mordmotiv. Skånepolisen ger inga kommentarer.

MFF:s framtid engagerar Zlatan Ibrahimovic. Det har aldrig varit någon hemlighet att Zlatan Ibrahimovic engagerar sig i sin gamla förening. Från hemmet i Barcelona följer han matcherna och han har många gånger tidigare kritiserat ledningen när han tycker att den misskött sig. Nu uttalar han sig om de förändringar i MFF:s styrelse som är i antågande. - Jag hoppas innerligt att klubben tar in nytt friskt blod i ledningen, säger Zlatan Ibrahimovic till Sydsvenskan på måndagskvällen. När Sydsvenskan träffade honom i Barcelona i november gav Ibrahimovic sin analys av vad klubbens uteblivna framgångar beror på. - Folket som jobbar där. De har varit där för länge. Och har det för bekvämt. Så länge du inte vinner och du sitter kvar i din stol, då blir du för bekväm och inte lika hungrig. - Istället borde man få in folk som går in helhjärtat i klubben och vill vinna, sa Zlatan Ibrahimovic då. Han nämner inga namn - men har klart för sig vilka egenskaper som krävs hos de som ska ta över styret i Malmö FF. - Det krävs kompetens, engagemang och fokus, säger han nu. En dröm för många MFF:are vore att få hem spelaren som rankas som en av världens bästa. Någon comeback i den himmelsblå tröjan lär det dock inte bli för Zlatan. Men han stänger inga dörrar kring sin framtid på andra poster i föreningen. - Kanske jag kommer tillbaka i någon form när jag lagt fotbollsskorna på hyllan. Man vet aldrig...

MFF:s supportrar väntar på en sportchef. Nu berättar Patrik Andersson sin version vad som hänt sedan 2007. Supportrar, medierna och annat fotbollsfolk - många har ställt frågor till Patrik Andersson, men hittills har han valt att hålla en låg profil. Men när Sydsvenskan ställer dem igen, kommer svaren. - Jag väljer att berätta vad som varit för att få slut på alla spekulationer och själv kunna gå vidare. - Hösten 2008 hade jag tre möten med MFF:s vd Pelle Svensson. Och det var odiskutabelt sportschefsrollen vi pratade om, säger Patrik Andersson. Men historien börjar långt tidigare. Vi backar till sommaren 2007 och Malmö FF krisar totalt i allsvenskan under tränaren Sören Åkebys ledning. Den 25 juni träffar Patrik Andersson ordföranden Bengt Madsen och diskuterar situationen. - Laget befinner sig i fritt fall och vi träffas på Kulan och snackar om klubben, pratar om mig och en eventuell roll. Jag säger själv att min styrka finns på det sportsliga planet och då är det två roller som är aktuella: tränare eller sportchef. Ett par dagar senare ringer Madsen enligt Andersson. - I det läget känns det som att det är på planen det måste ändras, något måste hända. Beskedet blir att om Sören Åkeby går, så kommer jag att få frågan att ta över. Diskussionerna fortsätter direkt med Hasse Borg, som är den som sköter det formella. - Jag känner att det inte är optimalt att hoppa på tåget då, att ett arbete redan är påbörjat och att det finns mycket att förlora efter den första positiva kicken. Men min inställning är ändå att jag är lojal med klubben och beredd att gå in. Den 7 augusti träffar Patrik Andersson också MFF:s fotbollsutskott. Men MFF vinner några matcher och den akuta situationen lugnar sig något, även om klubben inser att Åkeby inte är rätt man att fortsätta med MFF kommande säsong. I mitten av september träffar Patrik Andersson också klubbens vice ordförande Håkan Jeppsson, nu är fokus alltså mer flyttat mot kommande säsong. - Ett par veckor senare får jag höra att klubben har valt Roland Nilsson som tränare. Ett bra val tycker jag, även om jag helst hade fått det beskedet från klubben och inte från annat håll. Men diskussionerna fortsätter. Den 28 november 2007 träffar Patrik Andersson MFF-ordföranden Bengt Madsen tillsammans med Lars-Christer Olsson, den tidigare generalsekreteraren i Uefa, som nu på klubbens uppdrag ser över organisationen. - Vi pratar på nytt en roll i MFF. Jag erbjuds att bli assisterande sportchef, något jag vänligt men bestämt säger nej tack till. Jag tycker att det krävs ett helhetsgrepp om den sportsliga biten, en förändring som visar att klubben har valt väg. Det är svårt att göra nytt när mycket gammalt hänger kvar. Det krävs en ny organisation med nya stenar. Och jag vill så klart förverkliga mina idéer. Samtidigt har MFF satt igång en process för att hitta en vd och marknadschef tillsammans med konsultfirman Alumni/Harvey Nash, som bedömer personers ledarförmåga i något som heter Hogan Assessment Systems. Enligt Patrik Andersson uppmanas han av Madsen och Olsson att göra testet. - Jag valde att göra det och det visade sig att utfallet blev väldigt positivt, säger Patrik Andersson. Våren 2008 anställs Pelle Svensson som vd och nya kontakter tas, Patrik Andersson träffar ytterligare en gång Madsen och Olsson i april. Det leder fram till ett första möte med Pelle Svensson på sommaren och ytterligare tre under hösten 2008. - Då var det mycket tydligt att det var sportschefsrollen vi diskuterade, Pelle och jag, säger Patrik Andersson. Samtidigt menade jag att det var dags att komma till skott, med kontraktsdiskussion och att man måste tala med Hasse Borg. I december avslöjar Sydsvenskan att klubben för långt gångna diskussioner med Patrik Andersson om att bli sportchef, något MFF säger sig dementera. - Något hände efter den artikeln. Det kändes som en helomvändning från klubben, säger Patrik Andersson. Några veckor senare påpekar Patrik Andersson på nytt att han vill komma till ett avslut och blir lovad ett kontraktsförslag. - Det hade varit en process som tagit ett år av min tid, men klubben löpte liksom inte linan ut. I februari får jag ett urvattnat förslag som inte alls handlar om det vi diskuterar. Jag svarar hur jag vill ha det. - Någon vecka senare får jag ett mejl om att man lägger ner eftersom diskussionen skadar mer än den främjar. Ett konstigt avslut efter ett års diskussioner. Och vi får i alla fall till ett möte. Han träffar, tillsammans med sin pappa Roy, Håkan Jeppsson och Pelle Svensson i början av april. - Jag redogör för hur jag tänker. De lovar att höra av sig om förutsättningarna förändras, men det är knäpptyst. Även sedan Hasse Borg meddelat att han slutar. Strax före jul förra året väljer Patrik Andersson att ändå kontakta Bengt Madsen ännu en gång. Eftersom han har andra erbjudanden, känner han att han vill ge klubben en chans till innan han går vidare. - Då får jag ett besked att det inte finns någon lista på kandidater till sportchefsjobbet och att Pelle Svensson ska höra av sig. Vi träffas i trettonhelgen och jag upplever det som ett bra samtal. Den 13 januari får den gamle MFF-ikonen ett slutligt besked att klubben valt ett annat spår via ett mejl. Han säger sig inte vara bitter, men väl besviken. Att han velat skydda klubben, men att han också för sin egen skull vill kunna ge sin version. Det är tydligt att Patrik Andersson är sugen på att ge sig in i fotbollen. Att han känner att han ville ha fått tydligare besked från klubben, eftersom han också har andra öppningar. - Med min bakgrund så lever jag ju parallellt med klubben. Jag är ingen utomstående som kom på en try out och försvann igen, jag lever med klubben och har levt med diskussionen ända sedan 2007. - Konkret så måste ju detta innebära att mitt namn inte varit förankrat i hela organisationen och att dörren dit är stängd under lång tid. Därför kan nu Patrik Andersson tänka sig att jobba med fotboll på annat håll. - Jag måste tänka på min egen utveckling och nu är tajmningen den rätta. Kan du tänka dig att flytta? Jobb utomlands? - Ja, det kan jag absolut. Ser du dig främst om efter tränar- eller sportchefsjobb? - Jag vill stå för kontinuitet och en röd linje. Jag vill jobba på ett sätt som ger balans mellan spelarimporter och utbildning av egna spelare. Har också sett hur man i Bayern München och Barcelona jobbar med flera kommittéer för att få input från fler i fotbollsverksamheten. - Men jag har all respekt för att andra bedömer mig på ett annat sätt. Vilket Malmö FF uppenbarligen har gjort i den här frågan. Något han alltså egentligen inte ifrågasätter, men väl resan dit, vägen som visade sig vara en återvändsgränd

Malmö/Köpenhamnsseptetten Tummel rundade i söndags av sin klezmerkurs i Smygehamn med en fullfjädrad konsert på Parken i Trelleborg. TRELLEBORG. "Tummel" är jiddisch för det ljud eller oljud som bullrar från ett ohämmat festande. Men uppstår det yster ringdans redan i andra låten, får man väl säga att tumlet är så smittsamt och positivt att en sur granne som bankat på dörren nog mest hade gjort det för att få vara med. Malmö/Köpenhamnsseptetten Tummel rundade i söndags av sin klezmerkurs i Smygehamn med en fullfjädrad konsert på Parken i Trelleborg, där även kursdeltagarna fick vara med om de ville och vågade. Vips växte gruppen till 24 man, vilket lär betyda att kursen givit mersmak på judisk/romsk folkmusik. Tummel är inte ett renodlat klezmergäng, utan har successivt rört sig mot rockens jaktmarker, kanske främst tack vare gitarristen Tobias Allvin och sångaren Jens Friis-Hansen. Det sjungs mer engelska än jiddisch, svänget ligger närmare ett modernt folkrockband och Allvin låter allt som oftast en rejält taggig elgitarr möta dragspel, fiol och sax i unisona meloditeman. Klezmer är starka känslor, vibrerande av så väl vemod som glädje och fest. Musiken används ofta till dans på kalas, och att sådana affärer kan bli långdragna och sudda både natt och morgon till ett trivsamt dis förklarar att Tummel betraktar en timslång konsert som denna som ren uppvärmning. Att killarna, klädda i gråblå uniformsbyxor med gula revärer, är väl orienterade i musikens traditioner är en sak. Men det som gör dem speciella är dominansen för egna låtar, inspirerade av den sprittande folkmusiken. "Shake Hands" står på ett slags rockabillygrund, "Bhangri-la" leker med indiska influenser och "This Ship is Sinking" skulle funka fint som rysk dryckesvisa - föreställer jag mig. Det är hela världen, silad genom ett Möllevångenfilter. "This Ship" och "Payback Time" illustrerar Tummels fokusering vid det mindre festliga ämnet vad människan gör med sin jord och sina medmänniskor. Låter det dystert? Icke, mer uppsluppna domedagsvisioner går inte att finna. Vad tumlarna själva hajpar som kvällens huvudattraktion, gästartisterna från helgens kurs, är förstås för en icke närmast sörjande det styltigaste momentet. Men betänker man att adepternas kunskaper är helt nyinhämtade så är det faktiskt imponerande. Tummel lyckas uppenbarligen i sin mission: att förmedla den spelglädje som klezmer besitter.

Uttåget ur Malmö, där har vi ett judiskt exodus 2010. Skånska Dagbladet berättar om flera judiska familjer som lämnar staden efter att ha upplevt en allt mer aggressiv antisemitism. Judehatet påverkar det vardagliga livet. Promenaden till synagogan är otäck och medlemmarna uppmanas att inte besöka begravningsplatsen ensamma, den begravningsplats som för övrigt också är sista vilan för en grupp judar från Växjö. Säkerheten kring synagogan och andra judiska institutioner har under många år varit hög. I Malmö liksom i andra städer med judiska församlingar. Europaparlamentarikern Cecilia Wikström (fp) uppmärksammade under sin riksdagstid att de svenska judiska församlingarna la ungefär 25 procent av intäkterna på säkerhetsgärder. Sedan dess har det blivit värre. Israels militära intervention i Gaza förra året räcker inte för att förklara rasismen som riktas just mot judar. Den fanns före attackerna.Det finns ett politiskt ansvar för antisemitismen i Malmö. Eftergiftspolitiken spelar helt klart in. Beslutet förra året att spela tennislandskampen mellan Sverige och Israel inom ramen för Davis Cup inför tomma läktare i staden mottogs naturligt nog med oro hos stadens judiska befolkning. Kommunen och staten stod inte upp för den grupp som var hotad. Polisen vidimerar uppgifterna i media och från den judiska församlingen med ungefär 700 medlemmar. Anmälningarna om hatbrott har fördubblats. Malmö måste agera. En stad som medborgarna flyr ifrån förtjänar inget annat än ett dåligt rykte. Martin Tunström <